det eller öfwerilningen tyda till Dee warstå. 7iÅ 1 Å11 (9: 1 ( (. gifna edliga forbindelse, att halla mig wid sanningen och har jag salunda framlagt, hwad jag sanningsenligt kan påstå mig känna af det ifragawarande målet. S. I. Borgh. som upplästes; och forklarade Borgh på frana, att han icke bestamdt kunde minnas tiden, da SOmwa randen först nämde Pabl Nilsson, men trvdde det hafwa warit sist i Februari eller början af Mars månader förlidet Ar; tilläggande widare på Kärande Ombudets fraga, att han, angående saken icke haft correspondence med Swaranden widare, än att denne i Bref den 2 sistl. februz arii, frågat om wittnet kunde erinra sig nagot af hwad som passerat, derå wittnet swarat un: gefärligen så, som hans nu afgifne berateeje innehåller. — Uppläst och erkändt; anhållande wittnet om ersättning efter rakning Nio Ior 16 ff. Banco. 5:0. Fanjunkaren R. Kleen vå Marieholm: att wittnet aldrig i något sällskap hört Smwar randen tala angaende Pahl Nilsson, hwarken wäl eller illa, och på Kärande Fullmäktigens fråga om icke eller sådant skett under enskilt samtal emellan wittnet och Swaranden, hemställde Kleen, huruwida denna fråga more behörig, men forklarade, att icke eller wid något fadant tillfälle Swaranden talat om Påhl Rilsson, så widt wittnet kunde erinra sig; tillaggande för öfrigt, att wittnet tillstadeswarit wid det af Studeranden Borgh omtalade tillfälle, då Herr Saofpres dikanten Hellichius framställdt fråga, om Swaranden ännu war stämd af Påhl Nilsson, Here wid Herr Hofvredikanten, sedan han gjort frågan, wändt sig till wittnet och yttrat, att Proc fessor Dahl kunde taga den saken lätt, emedan han icke sagt annat än hwad honom blifwit berättadt af Hofpredikanten och att Herr Hofpredikanten hade man för fig, utt en mid Ask boende Krögare; och upplyser wittnet widare, att han förr än mid detta tillfälle icke hört Påhl Rilssons namn nämnas i Swarandens sällfkad. — Uppläst och erkåndt. Swarandens wittnen: 6:o. Fanjunkaren Björnberg i Bjuf: att wid en auktion i Björka By, nära Helsingborg, hwilken, efter hwad sedermera af wittnet inhandigad Debetssedel wisar, hölls den 11 Februari förlidet år, hade wittnet bland der församlade Allmogen hort ryktet, att en, wid namn Påhk Rilsson i Rågahörstad eller Rågahåstad, skulle af ortens Länsman wara arresterad och förd till Landskrona fästning, såsom inblandad eller delaktig i de af Jarl Löfstedt föröfwade stölder, samt att Påhl Nilsson, hwilken förut warit Nämdeman, skall wid arresteringen blifwit så förargad, att han ruskat sig i håret, — Rågra dagar efteråt hade wittnet dock fått höra detta rykte wara ogrundadt. — Uppläst och erkandt; — anhallande wittnet om ersättning enligt räkning Åtta R:dr 36 st. Banko; och inlemnade från kallade wittnet Herr Jngenieur Jacobsson följande skrifteliga: Af redan lagligen utlysta Landtmäreriförrättningar hindrad, att enligt stämning af den 20 April, utfärdad af KronoLänsman CEenterwall i Sönnarp, personligen infinna mig wid Onsjö Häradsing i Akarp den 3 instundande Maj, för att upplysningswis aflägga wittnesmål uti målet emellan Herr Professor Dahl och Åboen Pähl Nilsson, får jag härigenom under edelig förbindelse, om få påfordras, wittna: Att wid den tid då en tjuf, hwars namn jag icke kan päminna mig med säkerhet, men tror war Löfstedt, blef uti Helsingborg gripen för stöld af fickur hos en urmakare, jag kort derefter war uti Helsingborg och derstädes ryktewis hörde om talad, att en Rämdeman mid namn Påhl Nilsson i Rägahörstad war af Länsmannen i orten häktad; samt att den förr omtalte tjufwen skulle wid dess gripande hafwa sagt, att det war ledsamt han nu blef häktad, emedan han dagen derpå skulle träffa flera af tjufbandet hos be mälte Nämdeman för att widare utöfwa tjufnad. — Ått Länsman när han hört detta skall hafwa begifwit sig till Påhl Nilsson, samt derstädes träffat flera okände karlar, och dem genast i häkte inmanat, såsom misstänkte. — Att Länsman befallt Pähl Rilsson sjelf köra till Staden med tjuftransporten, samt att dertill i början wägrats, men omsider låtit sig beqwäma: att Krono-Länsman wid ankomsten till Staden häktat och i fängelset infört Påhl Nilsson: att jag äfwen samma tid hört samma rykte berättas uti Engelholm, samt äfwen hört sägas af dem ssHsr de Påyhl Nilsson, att de undrade på, huruwida det kunde wara sanning eller ej, emes 4 AiAi. G-( Sotta heräf