en strifwelse i Engelska ttoningen Mornming-Herald från gränseu of Navarra den 1 Okt. yttrar den öfwertygelse, att Gen. Mina, oaktadt hang stora tar lenter, skall uträtta lika få litet, fom hang företråda: re, emedan massan af Navarras inwånare förklarat och bewäpnat sig för D. Carlos, samt dessutom äro förbittrade öfwer de utöfwade wåldsamheterna. Bref: skrifwaren erinrar, att landtfolket i Navarra år 1830 uppreste fig, och att ensamt från Pamplona 1200 fris willige tågade ut emot honom. Beträffande hans to: kalkännedom, få befinna fig andra Generaler mid ar: meen, hwilka äfwen äro fullkomligt bekanta med gucs rillasfriget, utan att hafwa uträttat något. J Guti puzceoa frola Carlisterne, enligt samma skrifwelse, bafwa betydligen ökat sig. Nyligen omringade de en mängd kyrkobyar och bemägtigade sig alla wapenföra män, hwarigenom de erhöllo 400 refråter. San Eebastian war af Jnsurgenterne helt och hållet omringat. Det berättas, att Guvernören derstädes erhällit en depesch om en seger, som Zumalacarregui efter 12 timmars marsch tillkämpat sig öfwer Rodil. Wida gyndsammare låter ett privat bref från Bar yonne af den 30 Sept. i the Thimes, hwilket ans kommit från en Engländare, fom besökt Gen. Mina i Cambo (ett romantiskt badställe på Pyrencerna). Han blef jemte en Engelsk Marin-Kapten af Generalen, fom nyss stigit upp, på det mest wänskapliga fått emotta gen. Hans drag woro lifliga, hans stämma kraftfull, dock såg han blek och lidande ut. Han beklagade sig öfwer magplågor, men försäkrade att hufwud och bröst woro fullkomligt friska, och att utsigten att ånyo funs na tjena sitt fädernesland redan yttrat ett helsosamt inflytande på honom. Enligt detta bref lofwade man fig af hang utnämning till Öfwerbefälhafware i Navarra det mest gynnsamma resultat, emedan han bland de högre klasserna i nämnde provins räknar många wänner samt äfwen bland landtfolket många beundraz re och anhängare. J alla fall kommer det barbariska fått, på hwilket kriget hittills blifwit fördt, att infrål: las. Generalen skall hafwa utbedt fig 15 till 20 da: går, för att under denna tid blifwa fallkomligt åter ställd. Uti sitt samtal med nämnde Engelsmän yttra de han, att ingenting skulle hafwa elakare följder, än en Fransysk intervention; en sådan åtgärd skulle dra: ga hwarje ännu likgiltig Spanior på Carlisternes sida. Franska Moniteuren förmåler efter en telegrafdes pesch från Bayonne af d. 4 dennes, att en förftårt: ning af 10,000 man utaf K. Gardet ofördröjligen . AAUWMAAA — ANAR Hrof från BWananno