Här är plats för tusende flitiga landtmän, riklig förtjenst för handtwerksmannen, ett outtömligt fält för industrien. Det år en smärtsam anblick för en resande i Hellas, att genomwandra stora slätter och herrliga dalar, utan att se ett enda uppodladt fält; att der, hwarest fördom städer blomstrade, endast här och der upptäcka en usel lerhydda, bebodd af fattiga menniskor, hwilka, förmycket ofunniga eller tröga, att ur Curopas fruktbaraste jord framtwinga rifliga skördar, lefwa mera torfs tigt ån den fattigaste dagkarl i Tystland. Det år derföre blott en röst, en önskan i hela Grekland, att rätt snart se Tyska utwandrare hitkomma; få: kert skall man med öppna armar emottaga dem. — Ace — Blandade ämnen. Raphael och Michael Angelo Buona: rotti: Familjen Farnese bade, i gatan della Lon. gara, låtit uppbygga en Villa wid Tiberströmmen. Kardinal Farnese, som åstundade att göra denna Villa till det skönaste ställe i werlden, önskade lifligt att få salongerna i första wåningen målade af Ra phael. J början måtte honom stora swårigheter att öfwertala denna stora konstnär att ätaga sig detta arbete; men sedan H:s Eminence wunnit la Fornarina (Raphacls älskarinna) på sin sida, woro dessa lyckligt öfwerwunna, och Raphacl lofwade uppbjuda hela fin konstnärsförmåga för att göra Villan ejemförlig; dock med det förbehåll, att in: gen skulle få fe arbetet, eller få inträde i Villan förr, ån allt war färdigt. Det år allmänt bekant, hwilken stor rivalitet fom war rådande mellan Raphael och Michacl An: gelo. Dessa begge store Samtida beherrskades af den häftigaste jalousi mot hwarandra: blott få af Roms konstkännare gåfwo Buonarottis gigantiska, öfwerlägsna geni företräde framför det behag och den skönhet, fom andades i hang medtäflares mål: ningar. Detta wisste äfwen Bounarotti alltför wäl, och han, med fin af naturen wilda och häftiga Far 2 2, ann PO te. 1. AN Or lÖnm kNFUNANA höjde Galatra till skyarne: alla slutade dock sina loftal dermed: YBi hade god luft arr weta, hwad Michael Angelo säger Hårom! Alla dessa rykten, alla dessa loftal öfwer werk, hwilka man dock endast kände till namnet, nådde snart Buonarottis öron, och han swor wid Dantes helfwete, att han skulle föka få tillfälle inkomma i den Farnesiska Villan, fe fin medtäflares målnin: gar och hindra fullbordandet af dem. Raphael war så förälskad i 14 della Fornarina; att det understundom gick hela dagar innan han kunde lösslita fig från hennes förtjusande når: waro, för att ånyo fatta penseln och paletten; och han fom sällan till Villan förr, ån middagstiden. En wacker morgon steg Michael Angelo ganska tidigt upp, förklädde fig till aquavitario (lifdrfål: jare), tog en stor korg, full af sådana bakelser och. likörer, fom allmogen mest tyckte om, med fig, begaf sig till la villa Farnese, hwarest arbetarne woro mycket sysselsatte, och utropade med hög röst sitt: åOquavite! aquavite! Knapt hade arbetar: ne hört detta rop, förrän de kommo ut ur fina werkstäder, öppnade dörrarne och bådo aquavitarien stiga in. J samma ögonblick Michael Angelo hade fått sin fot öfwer tröskelen, satte han sin korg på golfwet midt ibland arbetarne och ilade in i falon: gen, för att uppsöka fin rivals målningar. Han kastade hastigt fin blick på det första och andra fiys: ket, stadnade ett ögonblick framför den förtjusande Galatea; men då han på utkastet märkte en tom plats, och en ställning, som war upprest för den frånwarande konstnären, steg han oförtöfwadt opp och ritade med ett kol ett gigantiskt Jupitersbhufwud midt i fin medtäflares målningar. Derefter nedskeg han med största skyndsamhet och ilade bort från la Farnesina utan att återfordra fin med handelsmar rorna fyllda korg. 24: Wid middagstiden kom Raphael. J samma ögonlick han warseblef det stolta hufwudet, som så utan alla ceremonier hade placerat sig midt i 2. arbe få .n.. IGN GARNER Ake KRT C.56 2 22.