Från S. Sebastian skrifwer fan d. 30 Nov, att man emotser rebellernes i konungariket Navarra snara och fullkomliga förskingring genom den upe Vicekonungens truppar. Frankrike. Paris d. 7 Dec. Sedan de Spanska under: rättelserna börjat förlora sitt intresse, kasta wåra tidningar fig med särdeles frkärlek äter på de ori: entaliffa angelägenheterna och göra widlyftiga reflex ioner öfwer on Engelsk tidnings uppgifter rörande förstärkandet af Brittiska sjömakten i Levantiska far wattnen och sammandragandet af landtruppar på Malta, i Gibraltar och på Joniska barne. Några af wåra blad anse dock dessa uppgifter endast får fom en hotelse, och cnligt nyare tiders diplomatiska erfarenhet känner man sig böjd att antaga denna åsigt. J dag försäkras likwäl, art Krigå: och Ma: rinministrarne med Furst Talleyrand haft en fam: mankomst, till följe hwaraf order blifvit utfärdade om utomordentliga rustningar på Medelhafwet; och en af Amiral de Rignys adjutanter har också mwerk: ligen i dag afrest till Toulon. Några pästå, att dessa rustningar skola företagas i anledning af de nyaste underrättelserna från Egypten, och man berättar, att Sjö-prefekten i Toulon, Amiral Rofa: mel, skall afsändas till Alexandria. Slutligen heter det, att General Fabvier, Grefwe Guilleminot och Statsrådet Jaubert skola på linjeskeppet Duquesne inskeppa sig till Orienten. — Di. 8 Dec. Wåra tidningar för dagen inne hälla alldeles inga underrättelser från Spanien. En kurir, hwilken d. 30 Nov. lemnat Madrid, skall i går afton hafwa ankommit till utrikes departementet. De underrättelser, han medfört, påstås wara mycket qynnande för Drottningens sak. — Den 5 dennes emottog Konungen den hit äterkomne Österrik. Ambassadören Grefwe Apponyi. — J förrgår afton gaf Ryske Ambassadören en lysande fest, till firande af hans Monarks namnös dag. Bland de närwarande anmärkte man Hertiz gen af Orleans och wära samtlige Ministrar, Mars: skalken Soult undantagen. — Ennlliat underrättelser från Carthagena af d. eskader of 4 fregatter och 3 korvetter. På kusten widtogos utomerdentliga anstalter, för att göra mot: frånd, nya utskrifningar företogos, miliserna crercerades, fästningswerken förbättrades och förseddes med kanoner. Alla affärer afstadnade och man frus tade för ett uppror af Negrerna. Skulle det werk: ligen komma till blockad, få wore ingen derstädes boende Fransman säker om sitt lif. Grekland. Nauplion d. 12 Nov. För åtta dagar sedan landsteg andra afdelningen af de i Bapern wårfiva: de friwillige. Liksom första afdelningen bestod äfwen denna afdelning of ngt wackert folk: Konungen bes hagade ftraxt efter landstigningen taga dem idgon: sigte, hwarefter de blefwo kasernerade. De komma att förblifwa hår några dagar, samt lära derofter skola afgå till Athen. De här i garnison warande twå eskadroner Bayerskt kavalleri frola d. 16 dennes inskeppas, för att återwända till Bayern. — Kolskothroni, Koliopoulos, Zavellas, Nikitas, Chrysiotis, Griwas, Spiro Milio, Zaimis, Kata? tassos, Mamuris och andra mindre betydliga mån förwänta inom kastellerne Jtschkales och Burtschis murar sin dom; det allmänna tänkesättet har redan längesedan fällt den. Tillfredsställelsen bland Grekerne, isynnerhot bland den aktningswärdare klassen af landtfolket, att fe fig befriade från fina förtryc: fare, år allmän; de yttra Öppet, att de först nu anfe fig såsom fria menniskor, och det år intet twif: wel underkastadt, att regeringens makt och anscende först genom fasttagandet af dessa små despoter kan anses wara fullkomligt grundad. Till följd af den mot dem började undersökningen förefalla ännu många arresteringar, isynnerhet i nordliga Grekland. Huru mycket regentskapet önskar det goda, bewisar den senast inträffade minifterföråndringen, och fol: Fet lefwer redan i det glada hopp, att det skall Inc: kas regeringens wishet, att till dessa wigtiga poster befordra de skickligaste och mest redliga män, samt åt Konungen, wid hans tillträde till regerins gen, qwarlemna en minister, på hwilken han full komligt kan förlita fig. Det berättas, att ediktet rörande samhällsordningen snart skall träda i wert: samhet; fom man hoppas skola då utmandringslystne ite längre dröja, att på den få tacksamma — — —