14 2 t 2 pr en VIVLL VIL AA PUTILIPLJÄLE TE 9 , — sprang kom deraf att jag mindes, det Swenska Utas demien låter utgifwa Den Jag wille tala om, neml. Poftz oc Ynrifes-Tidningen. Wi åter komma nu till den. Den saknar ingalunda sin för: tjenst i redaktion och konscqvens art cj frangå sin ursprungliga bestämmelse, att Mara avta och of: ficiel, och man kan ej rättwist neka den att temligen ofta regalera sin publik med mål framstållda ftyc: Fen i andra ämnen ån dagnyheter, och oftajt walde få, att de ej äro afstrifningar utur andra Swenska blad. Alltsa rekommenderar sig detta bade för sin läswärdhet och ofsiciella egenstap. Journalken, huru många siender fom ån derz emot uppträda, framgår dot sin bana, klandrad, oftare uran, ån med frål. Den liknar en gammal, wäl lönad eu -betsman, fom har en jurstvenciwr, hwilken lurar på dess lif, och som ogerna ser, att man minnes, det den gamles fortjensier äro äldre ån de seonare uppträdandes, och hafwa mahända icke obetydligt bidragit till deras daning. Argus fan man ej göra nog rättwisa för de 9 stora egänskaper, han äger och will Aga: ? härdighet och lungstyrka. Båda fordras för den, som år ros ad af art oupphörligt cerberisera, och alla dagar, utom da helgedag infaller. Naturligtwis befarar man att under denna explosion förlora en redig, kedig tankegång och all moderation. Minerva tyckes wara i föresats att konseqvent utföra sitt thema med variatiener på det bekanta stycket för fortepiano med sång: Jngri! hwad befaller Frun? Hor du inte att jag ropar? Kära Fru, jag står och fopar Och drar täcket af Paulun! Sådant är äfwen nyttigt, och man bör ej förakta dessa hwardagsdemödanden inom hus. Granskåren är oändeligen pusserlig och rätt beskedlig, då han ej är ond, utan blir trogen sitt rke, att widlyftigt parafrasera den kända rolen ur: Tillfället gör tjufwen: Wer will kike unt beschäde, Schen unt prächtig rarität, Approchire diese Lade, för ein klein fiumplicitet. i Aftonbkadet behagar, att för det kommande nyåret emottaga en gratulation att funna med fam ma anda, samma utkomst och samma lindriga touch från åklagaremakten fortsätta sig då, fom under det nu slutande året, och utan att Annu widarer behöfwa fördjupa fig i en tor af juste millieu. fom skulle skada def glada förbättrande skämt, des käsares lynne och prenumeranternes willighet att rillegna sig detta, med största skäl nu få omtyckta blad. Dagligt Allehanda i Stockhokm wandrar ej enfamt ut bland folket, utan bar en Cicisbe, Mya Dagligt Allehanda, fom ofta år ännu intregs santare än den gamla Damen sjelf. Denna tidning har haft ott smwärr Är Andraaninaanr håror fåndet, då man ej nekar, att den som skrifwer för en allmänhet bor äga klarseende i ämne, och kraft i föredrag. Hade bladet ej haft bada, få hade det ej träffat. Hade der ej träffat, få bade det ej warit straffadt. Men att riskera detta, fordrar en wärma for sak, ett frimod att frambåra den, fom alltid äro berömliga, ofta nyttiga. Men eldar man för starkt, få får man öppna fönstret, och släpper man eld på någon, få skriker han och krafsar från fig. Emellertid fan man förutse att Lagföreningarna och Riksdagen, för hwars nyheter Allehanda år den förs sta organen, skola skaffa detta blad en stor prenus meration i landsorterna, der man börjat finna, att denna tidning följer sin tid och wet att lyfta sitt föredrag wida öfwer de fleste af medbrödernas. Der: af kommer att det ej fruktat att i Nya Allehanda för d. 5 Nov. införa en emot fig ställd allwarsam polemisk kritik och den beswarat med en ton af hbofsamhet och termernas höflighet, som år motsatsen af den polemik, hwaraf man i Stodholms-tioninarne ända till wåmjetje pinas. Stockholms Dagblad — detta oerhörda Pergamentum Supremum Valdense — hwa?z kan man säga derom, mera, än att det med sina kungörelser och annonser kan wara nyttigt der det utgifwes, och alltså för utgifware genom en god af: sättning? För landsorten är det en poftbelastande öfwerflödsartikel. Det år polisens blad, men tillegnar fig ide ens den förtjenst, art för allmånhe: ten först upplysa de stölder, missgerningar och brott fom utmärka en i hufwudstaden djupt sjunken mos ralite. Man tror dessa händelser få florera der, att de, på långt når, ide alla lemnas till alt: mänhetens kännedom. Kungörelse. J flisd af Kongl. Maj:ts öppna Nådiga bref och påbud till samtlige Rikets Ständer af d. 23 sistl. November och LondshöfdingesEmbetets här i Länet derpå grundade frifs welse of d. 1 dennes kallas denna Stadens Borgerskap tilk allmänt sammanträde inför Magistraten å Rådhuset Måns dagen den 16 (sextonde) dennes kl. 10 föremiddagen, för att, enligt den af Konung och Rikets Ständer antagna RNiksdagse ordning af d. 10 Februari 1810, för sig målja fullmaktig wid den urtima Riksdag i Stockholm, fom af Kongl Maj:t är utsatt till den 15 (femtonde) nasisommande Januari. — Kelsingborgs Rådhus d. 2 December 1833. På Magistratens wagnar H. Lundberg. — H. M. Rönnow. —LLLD AD MW C— -— Taftfommande Onsdag d..48 dennes gifwer Musikaliska Sällskapet, å wanligt ställe, fin tredje Soirc, fom börjas Så 6 e. m. — De abonnenter som för ankomne resande ön ska entrebiljetter, erhålla sådana utan afgift hos undertecknar. C. B. Been. Annandag Jul den 26 i denna månad anställes Bal å A. HA. A4ANU.2 Q. Åt FF 5 Kf AA AA . ÄI.