hans Ministrar synas Mara myckct utsmitucå 0 denna bemcdling; men folket, fom längtar efter lugn, tyckes deremot onska densamma. Frankrike. Paris d. 3 Dec. En utomordentlig kurir skall i går hafwa blifwit afsänd med en egenhändig ftrif: welse från Ludvig Yhilip till Konungen af Swerige. dfwen talar man redan om en Markisen S:t Si mons efterträdare wid Swenska Hofwet, och nåme ner fom sådan en utmärkt General. H:r Augustin Perier år nu med döden afgången. J Paris omtalas en öfwerenskommelse mellan Frankrike och Ryssland, i kraft hwaraf Frankrike skall upphäfwa allt understöd för derwarande Pol: ffa flyktingar, hwaremot Ryssland förbinder sig, att till dessa olyckligas underhåll aflemna en del af ins komsterna af deras konfiskerade gods, med willkfor, att de begifwa sig till Afrika cller Spanien. Preussen. Berlin d. 5 Dec. Hit ingångna bref från S:t Petersburg förmäla, att förrättningarne i utrikes departementet med Portens derwarande Gesandt lif ligt fortsättas, och att, säsom följd deraf, flera Furirer hafwa afgätt till hamnarne wid Swarta haf: wets kuster med befallningar angående utrustandet af större Frigs: och transportskepp. Wid bemälte brefs afgång från Petersburg beredde sig twå högre militärpersoner, af hwilka den ene skall wara beklädd med Ambassadörs rang, att afresa till Tyskland. — Uti en of wåra diplomatiska salonger civfule: rade i går en lång förteckning öfwer namnen på de diplomater, fom man wäntar till Minifter-fongresz fen i Wien. Deri nämnas: för Ssterrike, Furst metternich och Friherre v. Stårmer; för Ryssland, Generallöjtnanten Grefwe Orlow och Amiralen Furst Mentschikow; för England, Lord Durham. Defutom nämnas flera medlemmar af den i Wien adres diterade diplomatiska korpsen, fåfom Assistenter, och wid Frankrike stod ett frågtecken. Äfven omtalade many att Portens befullmäktigade Ministcr i Wien, i anledning af en stor nordisk makts derom giorda proposition, skall deltaga i konferenserna. — om man wågar tro privata underrättelser från Wien, skola angelägenheterna wid Kejsarstatens A — — — vy 0 pr... AMarebl Noe0 Professor London d. 6 Dec. Sistl. Måndags afton blef anatomisalen i Cambridge ef folket uppbruten, fönz siren sönderslagna och några skeletter, modekler och preparater förstörda. Anledningen härtill war, aft liket af en fattig på olagligt sätt, fom sedermera genom anställd undersdkning upplystes, blifwit dit: fordt. Nitton orolighetsst iftare äro arresterade. Jnfall wid Tidningsläsning. Ja Tidningar! Huru många hafwa wi ej? Huru fatta en hwars diftinfriva egenskap? Mons siringen blefwe widlyftig och fordrade en wiss ords ning, om man will gora en granskning. Tröttas man ej att göra första utkastet, få kanske gör mar framdeles en mention honorable af den legion, som heter provinstidningar; men som Kellgrens res gel är riktig: Det more bördens rätt att kränka, att ej de Stora förft bele, få börjar man med meditationen öfwer hufwudstadens tidnings-fohort, emedan den ger fig ett anspräksfullt anscende. Man mäste då fästa sig först wid Poft:od YAnrifcgTidningen, dels af skyldig wördnad för dess officie a egenskap, och för dess venerabla älder. Derfore få ger man ej om den, Jåsom nyligen en Upfalastidz ning om fin. egen Akademi, hwilken den i beråttel jen om Professor Schleyermachers besök kallar Ris kets beromdafte Lärosäte. Wi profana hade tyckt det warit modestare och sannare, att säga väldsta Lärosäte, ty hittills har man ide welar i och utom landet begrika att rivaliseringen derifrån warit det ringaste fariig för det andra Universitet, wi ha qwar, eller för det, fom wi olyckligtwis för: iorat. Denna tro hwilar på grunder, ty den ytters liga öfwerlägsenheten skall icke uppenbarat sig i em större grundlighet bos de ämnen, fom från detta gårowerk inträdt i embetswerken, ej heller i ett större antal af wettenskapsmän af originel förmåga, ån wid andra Lärosäter, under lika tidsrymd och ralrikhet. Man år doch ide få orättwis, fom em fkrift från Christiania (också Universitetsort), hrwvilz fen nyligen temligen härdt påmint Upsala om sitt läge i en wrå af Europa och deraf förorsakad trös gare litterär utbildning och fattigdom på utkommande arbeten — af wärde. Ej heller skylla wi detta på kölden der, fom en annan författare ans klagar derfdre; men att för mycken wärma i fielfe beröm ej år owanlig, det lärer man af den store MRordergs parentation å Lunds auditorts um öfwer Professor Schenmarck, om hwilken han säger: arrogantia et jnvidia, precipua eruditorm Litia. illi erant ignota. Detta fröna mitez