äro widtagna for den handetse, at! Al Åita!t Llå! skall wara i Alcobaza) stulle waga ett angrepp mot hufwudstaden. Wår (2) Amiral har traffat anstalter att wid första underrättelse funna land: sätta 2000 man sjösoldater. — Migueliterne skola hafwa hotat Hertigens af Cadaval lif, emedan han icke welat marschera mot Lisabon. — Kejsaren har afsatt Patriarken och antydt den Pafliga Nuntien, act han inom tre dagar mår ste lemna rifet. — Spanske Gesandten afreste hår: ifrån i Fredags. — Ärfwen hår utkommer nu en Cronica Constitucional, fom i går omtalte en förtrolig korrespondens emellan rebellerne och Visc. Santarem, fom blifwit upptäckt och förmodligen skall bringa upplysningar i dagen om de Engelska Torys in blandning i wåra angelägenheter. (B. H.) Madrid d. 1 Aug. Bref från Portugisiska gränsen försäkra, att General Villaflor bereder sig att med fin afdelning marschera mot Coimbra, bes tydligen förstärkt genom de Migueliter, hwilka gått öfwer till honom. — Enligt ingångna underrättelser, år perfona: len af D. Carloses swit ännu i Ramalhao, men han sjelf i Coimbra. Man tror, att posten från Lisabon (hwarifrån brefwen hafwa uteblifwit) qwarhålles i Badajoz, dit Visc. Molellos skall wara ankommen på sin flykt, öfwergifwen af sina truppar. På underrättelsen (eller ryktet) att fåftningen Elvas blifwit besatt af Drottning Marias truppar, har ett upplopp i Badajoz förefallitBland de många rykten, som äro i omlopp, är åf: wen det, att Bourmont år sjöwägen ankommen till Cadix, och blifwit derifrån förwist till karantän i Mahon. Wår raegering skall hafwa beslutat, att icke emottaga D. Miguel i Spanien. — Konungen skall hafwa förklarat fig emot hwarje inblandning i Portugisiska angelägenheterna. (B. H.) Bordeaux d. 8 Aug. Wår tidning Memos rial påstår fig hafwa från säker hand erhållit den underrättelse, att Spanska regeringen tillfånnagifwit Englands och Frankrikes Gesandter, att hon will erfånna D. Maria och åter fåtta fina relationer till regeringen i Lisabon på samma fot, fom under Johan VI, mot följande willkor; 1) D. Pes Alla fremmande, fom hafwa tagit del i striden af: lägsnas, med undantag af dem, fom låta nationaz lisera fig. 4) Allmän amnesti till Drottningensa uppstigande på thronen. 5) Passande apanage för D. Miguel och D. Pedro. 6) Erkännande af den utaf D. Miguel kontraherade skuld, och af de bes dersposter och grader, som han bortgifwit. 7) En formlig traktat mellan England, Frankrike och Porz tugal, art aldrig wilja erkänna rågon annan legiz d tim thronföljd i Spanien, ån de Prinsars och Prinz I sessors, hwilka Spanska Monarkiens gamla, år 1830 restaurerade lag kallar dertill. 8) Frankrike och England skola garantera H. Katholska Maj:t, att Portugal aldrig, under hwad förewänning som helst, tillater att Spanska gränsen oroas eller hos tas af politiska partier, som medelbarligen eller omedelbarligen skyddas af Drottningens regering. 9) D. Maria får icke äkta någon Prins af de tre i Frankrike, England eller Portugal herrskande fas miljer; hennes wal får blott ske i samråd med Konz tinentalmakterna. 10) Hennes regering får aldrig utan Spaniens förut lemnade tillstånd, underhålla en armee, som öfwerskrider ett antal, hwilket anses nödwändigt till ordningens upprätthållande. (B. H.) Paris d. 11 Aug. Man skrifwer från Bays onne, att Spanska trupparne wid Portugals gråns fer blifwit förstärkta till 25 a 30,000 man; ingen resande insläppes från Portugal; 3000 Migueliter hade flyktat till Spanien och blifwit förda till en fästning, fom war försedd med en stark garnison, på det ingen måtte tränga widare fram i det inre af landet. (B. H.) London d. 16 Aug. Morning:Herald har df wer Falmouth erhållit underrättelser från Lisabon af d. 1 och från Oporto af d. 5 dennes. Molellos förswarade fig ännu och stod i närheten af Santaz rem, sedan han med 1500 man wid Valode kommit öfwer Tejo; regentskapet förde underhandlingar med honom medelst ett ångfartyg, man wisste likwäl ide hwarom. — 8000 man woro i hast utskrifna i Lisabon, för att förstärka den konstitutionella ars meen. Cadaval war med 3000 man, hwaribland större delen bestod af Lisabons ridande polis, d. 31 Juli uti Alcobaza på wägen till Leiria, sedan han förut under 4 timmars tid plundrat byn Caldas. —