nadt kapital, som redligk soröslallkk FYI man äger, oberoende af ett ringa antal wexcdryttas res bedrägliga kursoperatiener, alla dessa od) mån: ga flera nationalolyckor stulle genom behörigen fon: struerade och wal förwaltade hppoteksinrättningar förswinna, derom förwissar sakens natur, andra landers erempel, och de ljusa framställningar för: fattaren derom gifwit. J motsats af dessa for: hållanden skulle man se den allmänna och enskilda trefnaden och förtroendet lyfta sig till en förr okänd grad, ech det är påtagligt att de winkar derom, som författaren gifwit frulle wisat ett ännu wida förmåänligare resultat ån det uppgifna, om han ej fruktat att anses. af den mindre beräfnande all: månbeten såsom för rik på löften, och just deriges tr nom afskräcka. Det äterstår att önska att de jordägare, som sammanträda för att öfwerlägga ett ämne, bil: ket sakert är ett af de wigtigaste fom i fåderneslandet någonsin pröfwats, måtte med nog enfråme mighet i äsigter, ledas till beflut att grandlägga den uppgifna planens werkställighet, och ide at strädas af swårigheter, som äro ostiljaktige ifrån all början i stora företag. De afskräckte icke den ftore Platen, wår Skånske lundeman, art företaga Götha Kanal, fom dock i fin kolossala form är i werkan en fann obetydlighet emot den sak, som nu är i fräga. Han behöfde hela Nationen, Regering, Sränder och utländske biträden. Hår behöfwes blott wilja, likstämmighet och egen kraft. Ett stort ef: terdöme, utganget utur wårt sköte, manar till-j: terföljd. Att derbörande skulle följa, är i orgamseras saken, skall enhwar, skynda att sluta sig till den, och werld skall tacka dem fom taga initiativet. 2 genast ett allmänt antagande af alla we ide att sörmoda, men som fan, sedan En författare fom sänkt få djupt, och få lcfz wande talat till landsmän, för art wäcka Wilja och efterkommandes förmåga att werka till eget och wäl, fan ide hwarken undra eller misstycka om en läfare af hans arbete, hwilken willigt erkänner sin underläasenbet, pttrar några betänkligheter wid mid sa omfiändighetär af planen. Här en del af dem: Hwarföre inblanda begge eller någon af siats makterna? Har man ej fett hwad det will säga, och af hwad olycklig werkning det år att ej sjelf med redia wilja och egen kraft sköta egna angelå: genheter? Hwad led icke landet af distonternes häftiga indragning? Huru förlorade icke afticågar: ne allt sitt silfwer? Huru slöts det med EStåderz nas brandkassa? War den stora fponnmälsmaga: sinsinrättningen Indligare? Ån fidjwa Banken — genom statsmaktsinflytandet? Ar detta allt inbjus dande eller afsträckande? Ser man cj i Skånsta Städernas sätt att förwalta sin brandkassa sjelfwe, 2 Eee samtid och. efters wunnit maktens sanktion — månne det ide då wore rädligast att i detta ämne, alldeles frivwan: drande från hennes medwerkan och understöd, genomdrifwa werkets affärer utan annat biträde än den kredit en sådan sammansättning nödwändigt i och genom sig sjelf snart stall winna ? Alt detta torde kunna förtjena att öfwerwägas innan man fattar beslut att kasta fig in i någor flags publifa biträden, i hopp, att något hastigare sålunda kunna winna ändamålet, som dock genom egen åtgärd upphinnes, om än något senaxe, lika säkert och mahända med mindre farhågor för tidshändelsernas wansklighet, såsom: ombytande Bankoförfattningar och förwaltningsgrunder; ett veto eller volo af någon statsmakt, o. s. w. Att räåkna på något biträde af den såkallade Skånska Privatbanken, anser man högst problemas tiftt. Dess ringa fond, äfwen ökad med kostsamma upplåningar, som betunga Bolaget men lemna fnas rare utsigt att derpå förlora ån winna, kan ej ens tillfredsställa nuwarande låncbehofwer, ännu mins dre dem, som uppstodo med mera lif i rörelsen. Privatbanker åro en wacker men ofruktbar ide, i alla länder, utom en tillräcklig cirkulerande pennins gefond, eller af allmän gångbarhet existerande ftatå: papper. Å fådane förloras ej räntan då de fom reserv hållas i kassa; men skall man deri innesluta penningar der landet ger 6 procent, för att utlåna mot 5 procent, få år utslaget af affären icke trott: welaktig i längden, nemligen mycken möda och ingen profit. —— — — Anmälan. Det är bekant att Gymnafstik ide blott befordrar fysisk kraft och helsa, utan. äfwen har ett wålgörande inflytande på de intellektuella förmögenheternas utweckling. Det är från denna synpuntt betroktad, fom den wid alla lärower ansetts nödwändig till ungdomens fullkomliga bildning, och wåra shöråe läkare retoymmendera den också för äldre perfor ner. Jag wågar derföre hoppas, att Stadens och ortens refp. Jnwånare, fom fördomsfritt omfatta hwarje nyttig sak — äfwen da den utgår ur de fria onsiernas sköte — täcktes bendget genom subskription understödia mitt företag, då jag härstädes under 2.ne månaders tid ärnar öppna gomnafiik, säwal för friska, fon sioka. Till uppmuntran för de förra anstäles, mid terminens slut, å ridbanan mid Hel: singborg, en offentlig slutöfning, hwilken torde intressera öwar och en patriorisk medbergare fom har finne för Kas tioneng kraft, och önskar fe deg lefwande utweckling. fofas len för de preliminara ösningarne, samt för fiuf-anmnaftit, blir uti H:r Fandelsman I. Beens fal; och Fall i tidnins gen warda tillkånnagifwet når lektionen tager sin början. Hfaiften för person dr 3 Å:dr ÅDeko i månaden, och för fjufa 6 Rdr B:to. Om nåare skulle åfunda information i fäftz konsten, san ben på särskild timme erhållas. Mitt logis är hos Bryggaren Schjer. Kelsingborg d. 5 Juli 1833. G. J. Schartau, kärare i aymnastik wid Kongl. Akademien i Lund.