4 6 rymt. Således lår Turkiska området inom widpass 14 dagar wara befriat från alla fremmande trups par. (H. C.) Konstantinopel d. 10 Juni. Egyptiska ar meens återtåg fortgår. Fbrabim-Pafhae hade d. 5 dennes anlåndt till Akschehir (30 Hit från Kiuta hia); d. 11 skall han uppslå sitt högqwarter i Ko nich (27 mil från Akschehir). J anfcende till wår garnes beswärliga beskaffenhet är Egyptiernes marsch långsam, emedan de med det grofwa krigsbagaget knappast förmå att tillryggalägga mer ån 4 tim: mars wåg dagligen. Dessa underrättelser hafwa blifwit bekräftade genom Ryska Miutanten Friherre von Licmen, hwilken of Grefwe Orlow war afsänd till Lilla Asien, för att wara wittne till Egpptiska armeens återtåg. Under sådana omständigheter träffar den Kejserl. Ryska sjömakten alla anstalter, för att äfwenledes kunna anträda Itt återtåg. Till: förseln från Odessa och Sebastopol har längesedan blifwit inställd, och flera förråder äterskickade från Bosphoren till Ryska hamnarne. Hela flottans af: segling skall ske så snart underrättelje ingått, att Egyptierne uppnått gränslinjen Taurus. Efter all beräkning lärer detta inträffa wid medlet of Juli månad. .v sänt (B. H.) Paris d. 29 Juni. En redan d. 26 dennes till härwarande Spanska Ambassaden frän Madrid ankommen kurir bar medfört den underrättelse, Act hyllningsedens afläggande fFyrkan, utan att störas. Om aftonen, wid kurirens afgång, war hufwudstaden illuminerad. (B. H.) Haag d. 2 Juli. Dedel, äfwensom Miniftern för utrikes ärenderna, Baron Verstolk van Soelen, i slutet af denna wecka afresa till London. Desse begge statsmäns resa synes erbjuda ett nytt bewis på wår regerings all warliga begår, att anmånda allt, . att snn lli ö cdaiska angelägenheterna. ett billigt afgörande af Belg sk 34.2n 33 Turin d. 19 Fnni. Allmänna bladen omtala en lika wansinnig som trolös plan, att omstörta hela italien. Krisls skulle utbryta på flera ställen på en gång; men Försynen bar undersrödt wår wärdige Konung i hang outtröttliga bemödanden so FR 2.. g ÖOerksam rolis har förs åt äldsta Jnfantinnan d. 20 dennes försiggått i derwarande St Hieronymuszs Som man erfar, skall H:r stått det brottsliga af deras företag. (V. LJ — C Sm (Jnsändt.) Om Sypoteksföreningar. Lika utmärkt af fin förmåga att se stora fan: ningar, som att med klarhet framställa dem, har en författare nytigen fkänkt Swenska eftertankan en liten afhandling med titel: Dm måjligheten af Hypoteksinrättningar för provinserne, och fonnertis gen för SFfån. Anonymiteton wisar blott blyg: samheten hos förtjensten, men fan ide hindra gipz ningen, fom leder till öfwertygelse att författaren cj år eller kan wara någon annan, än den man, som, jemte sina rikhaltiga arbeten i flera ämnen, äfwen för några år sedan upplyfte med segrande kraft, i en längre nummerföld af Lunds Tidning, huru penningeställningen hos oss war, och bort wara. Afhandlingen om hypoteksinrättningar tyckes kunna anspraka att wara af ett klassiskt ekonomiskt mår: de, ty rått fattad, antagen och werkställd, kan den leda till ett nationalwäkstånd, fom warit ett hittills btott af dnffningen hunnit, men af hoppet tillbafawisadt ändamål. En lugn beräkning skalk wisa att denna utwäg är den enda, som på en gång kan förcna fördelarne att gifva trefnad år allmänna wälmågan och den enskilda, geuom ett tillräcklige rörelsekapital som blott härigenom kan skapas, och alldeles ide åstadkommes med den fåfallade realiz sationen, hwaraf mången är förledd, att i dmfanswärd fåkunnigbet wänta få öfwerflödande fördekar. Genom tillräckligt rörcljekapital, böja fig fliten och näringarne omedelbart; och en kredit uppkommer der man fer att utwägar finnas. Men nu Fan icke wara annat än brist på kredit, fom penninge: winglarne med oriktigt namn beteckna den brist på penningar-bwvarunder näringarne sucka, men fom agiotören icke will erkänna, ehuru begripligt det är, att der, hwarest man saknar Statens omsorg att sätta ett för näringarnes behof tillräckligt fas pital i rördsen, der år en brist på penningar, och denna år det man faltar freditbrift, derföre att det inses allmänt huru swårt det år att sammanbringa de så och widt spridda utwägarne för liqvidationer. Att alla dessa lidanden, den allmänna fattigdomen, brist på utwägar för nyttiga företag, swigtande förtroende emellan medborgare, en af ett tungt kändt beroende ofta skadad moralitet, ett långe lat: