tillfällen till hands. ställe, och festen slutas på gen, såsom det skedde i år, med slagsmål, ofta lemna efter sig bedröfliga minnen. OL IULILL den gryende högridsda: hwilkå utrikes Nyheter. Skrifwelse från Konstantinopel d. 23 Maj. Churu bekymren för krigets längre fortfarande med Egypten helt och hållet blifwit skingrade, emedan Jbrahim redan skall hafwa anträdt sin återmarsch, så är man dock icke utan fruktan för den närmaste fram: tiden. Betänkliga rykten af annat slag sprida mys ken oro; man fruktar nemligen oangenäma inwwed: lingar mellan Ryssland och Frankrike. Man beråts tar, att den till Dardanellerna ankomna Engelff: Franska flottan underrättat slottens kommendanter att den år beordrad att passera fundet och att den i händelse af wägran eller motstånd ämnade tilltwinga sig genomfarten: det oaktadt hade Turkiska befälhafwaren förklarat, att han icke wågade tillåta flottan passera; härpå hade en liten Fransk goes lette likwäl wågat att inlöpa i Dardanellerna, men blifwit med kanonskott emottagen. — Hurus wida dessa uppgifter äro grundade kan ännu icke med wisshet bestämmas. Emellertid är det intet twifwel underkastadt, att Grefwe Orlow hos Tur kiska regeringen gjort den kategoriska fordran, att framför allt förbjuda hwarje fremmande sjömakt att inlöpa i Dardanellerna. Frågan är nu, om Engelff-Franffa flottan åtnöjer fig med ett afflående swar. i — (Om aftonen.) De förwirrande uppgifterna rörande en Engelff-Franfyff flottas ankomst till mynningen af Dardanellerna, en Fransk goclettes inlöpande, på hwilken man skjutit från flotten eta. hafwa upplöst sig på det mest tillfredsställande fått. Redan den föregifna flottan wid Dardanellerna har genom säkra berättelser blifwit reducerad till blott några få smärre skepp, hwilka för öfrigt ide åm: nade att inlåpa i Dardanellerna. Emellertid har äfwen deras ankomst wäckt uppssende, emedan man förmodade, att andra skulle följa efter, och då nu rillfälligtwis den från Ålexandria till Konftantino: pel med depescher bestämda öranska gocletten Mez QO: : AeUerna. om blef af irring, war ämnet till de mest oroande rykten förhanden. — Jbrahims återtåg tyckes bekräfta fig. (H. C) Serviska gränsen d. 26 Maj. Bosnierne hafwa infallit i Servien och på ett lömskt fått mör: dat ett betydligt antal obewäpnade bönder. Håris genom år signalen gifwen fill ett formligt krig emellan Bosnien och Servien och i detta ögonblick kallar Furst Milosch den allmänna konskriptionen till wapen, för att förswara hans land. Man kan innan kort wara beredd på blodiga och wigtiga händelser, hwilka tilläfwentyrs torde återwerka på Europa. Dessa Bosnier handla nemligen under MehemedzAlis inflytande, och det år hans agenter, fom inbillat dessa obetänksamma menniskor, att ge: nom regeringens i Konstantinopel omstörtande skola stora fördelar och företrädesrättigheter för dem upp: fomma. De tro nu, att det ligger i deras intresse, att förswaga Servierne eller ätminstone att för: drifwa Furst Milosch, fom förblifwer Porten tro gen. Derföre tillåto de fig redan långe hwarje obillighet mot de angränsande Serviska orterna och sökte reta dem till strid. Hittills har Milosch för rebyggt allt, fom kunnat leda till ytterligheter, men nu är han twungen att förskaffa fina lands: mån upprättelse och skydda dem mot ytterligare plundringar och mord. Händer det således, att triden blir långwarig, få måste Porten träda emels lan, och derwid torde MehemedsAli ide förblifwa likgiltig, om han icke will förlora sitt inflytande och anhang i de Furfiff-Europeiffa provinterna. Afgöres striden deremot hastigt och Servierne blifwa segrande, så måste Mehemed-Ali likaledes sätta sig i rörelse, för att rädda fina wänner; och då biefwe det åter Portens tur att med eftertryck biz stå Servierne. Derwid kunde slutligen den händelse inträffa, att en eller annan af de Kristna Curopeis ska makterna trodde fig genom fådane rörelser bor tad och derföre sökte göra ett slut på dem. — Furst Mllosch bemödar sig nu att samla en korps af 10,000 man, för att möta Bosniernes invasion. (H. C.) Paris d. 6 Juni. Jcke blott Sir Stradford Cannings underhandlingar rörande Portugal, utan äfwen förslagen rörande erkännandet of Sydameris kanska staterna hafwa helt och hållet misslyckats genom H:r Zea Bermudez beslutsamhet. Denne