Brösfel d. 25 Nov. Ett rykte går, att det wid Strobrågge på gränsen af Statsflandern fom: mit till handgemång mellan Holländska och Belgiz ffa trupparne. General Niellon har skyndsamt bes gifwit sig dit. (H. C.) — D. 27 Nov. Ännu fortfara krigsmaterialier för Franska artilleriet att transporteras härigenom. — J förrgär observerade man den förenade flottan från Östende, dit truppar af wår till Ds porto bestämda fremlingsbataljon fortfara att an: komma. (B. H.) Paris d. 24 Nov. Man erfar art fora fwås righeter uppstått mellan konung Leopold och mar skalken Gerard i afseende på angrepprt mot citas dellet wid Antwerpen. Marskalken har nemligen efter moget öfwerwägande yttrat den åfigt, att angreppet måste ske från stadssidan, såwida man icke wille tillbringa 2 till 3 weckor med belägringen och derwid uppoffra 5 till 6000 man; en sådan uppoffring skulle endast förbittra armeen och kunde förorsaka kollisioner, hwilka man just Borde und: wika. Härpå skall konung Leopold hafwa swarat, att han beslutat att icke gifwa gen. Chasse någon anledning till bombardement, och handelsståndet skulle anfe citadellet för mycket dyrköpt, om staden derföre skulle läggas i aska. Wille marskalken icke angripa från landsidan, få skulle Belgiska armeen, understödd af Franske öfwerbefälhafwarens insigter, öfwertaga belägringen. Härpå, heter det widare, hade marskalken yttrat, att han war kommen för att anföra Fransmännen och icke Belgierne: under närwarande omständigheter måste han först inhemta fik regerings order. Marskalken har också werFligen hitsändt en af sina adjutanter; H:r af Sercey, hwilken efter 4 timmars wistande härstädes åter begifwit fig tiubaka till högqwarteret. Wår reges ring skall hafwa besutat, att öfwerlemna saken åt Engelska regerin gens afgörande. (Se London.) — PRyaste underrättelser från Madrid af d. 15 dennes wederlägga fullkomligt ryktena om orolighe: bar blifwit alldcles tyst med sammankallandet af Cortes. (H. C.) — D. 25 Nov. Moniteuren säger: man för: wäntar att, i händelse genceral Chass wägrande beswarar uppmaningen att uppgifwa citadellet, fom: ma militår-operationerna mot platsen icke att förs dröjas längre än till d. 25 eller 26 dennes. — Sedan rageringen, fom det påftås, ändrat sin afsigt att förelägga Kamrarne ett lagförslag i afseende på hertiginnan af Berry, skall den hafwa beslutit att qwarhålla denna furstinna såsom Friggs: fånge på kastellet Blaye. Detta rykte fordrar dock bekräftelse. (B. H.) London d. 27 Nov. Underrättelserna från Paris af d. 25 dennes äro af föga betydelse. Utom pistolskottet och adressen omtalas äfwen de fwårig: beter , hwilka skola ha uppstått i afseende på Antz werpens besättande med Franska truppar och ans greppet mot citadellet från stadssidan. Någon fans ning år wäl i sjelfwa saken, ehuru Messager ups penbart öfwerdrifwer den, att Belgiska Kamrarne sätta sig emot hwarje åtgärd af detta slag, och att Antwerpens inwånare förklarat sig hellre wilja uppsätta Oraniska kokarden, än blottställa staden för ett bombardement. Courieren förmenar att marz skalken Berard hellre skulle draga fina truppar tillz baka, än låta Belgiska Kamrarne föreskrifwa fig lagar. Att Franska regeringen rörande denna sak wändt fig till wår, synes bekräfta fig. Morning Post påstår, att grefwe Grey utwerkat wår konungs bifall till Antwerpens besättande af Franska trups par. Detta Toryblad ifrar wäldigt mot ett beslut, som kunde föranleda Antwerpens förstöring och ett allmänt krig, och försäkrar, att Belgiska regeringen på förhand protesterat deremot. Märkwärdig är en artikel i Times, hwari det heter, att man hyst twifwelsmål huruvida konventionen af d. 22 Okt. befullmäktigade Fransmännen att besätta Antrver-, pen, och derföre, fom det berättas, wändt fig till: Brittiska regeringen. Hela swårigheten — ty der ter i denna hufwudstad. Deremot synes det som. förtjenar icke ens namn af differans — bortfaller 2 — Ah vw ti.E