utrikes Nyheter. Allt sedan Karantänsinrättningen härstädes tog sin början, har kommunikationen med Danmark warit så inskränkt, att wi ytterst sällan blifwit i tillfälle att annorlunda ån med den ordinära pos sten erhälla utländska tidningarne. Af en händelse hafwa wi likwäl nu fått emottaga Hamburger: tidningar af den 1 dennes, och wi skynda derföre att gifwa wåra Läsare del af det wigtigaste de in nehålla, få mycket hellre, fom uppmärksamheten i närwarande ögonblick år synnerligen riktad på de utländska politiska händelserna, hnilka med hwarje dag winna mera intresse. tel Antwerpen d. 25 Nov. J förrgårsafton upp: ryckte marskalken Gerard med Franska höggwarteret från Merxem till Borgerhout, för att uppehålla fig närmare Berchem, hwarest materialen samt artilleriets och geniezwvåfendets generalstaber befinna fig För närwarande äger en dubbel rörelse rum i Franska armcen, en åt Antwerpen, den andra åt gränsen. Den sednare anses såsom en följd af Hol: ländska trupprörelserna. Enligt officiella berättelser stå icke mindre ån 45,000 man Holländare emil: lan Breda och Bergenzop-3o0m, hwilka syckas wilja göra en diversion under belägringsoperationerna. J dag mid middagstiden skola 25,000 man Fransmän, med högra flygeln stödd på Belgiska armeen, frå midtemot dem. En afdelning Fransmän företog i går en erckognoscering ända till byen Zundert, på yttersta gränsen, hwilken af Holländarne utrymdes. J går lågo i Weft-Wezel 150, i Campthout 2000, i Esschen 1500, i Nicuwmoer 600 och i Achterbrocek 450 man Fransmän. Belgierne hafwa öfwerallt lemnat gränsposterna. J Turnhout wäntade man en stark Fransysk korps, och Fredrik:-Henrik-Faftel: let: och korsskansen, begge wid Schelden, skola i dag besättas af Fransmän. På amdra sidan af Ske: den hafwa 2 Franska kolonner besatt Calloo. Från Mecheln hafwa ytterligare 2 Franska regementer afgått till belägringskorpsen. — 1200 man linje truppar hafwa inryckt i Boom, för: att understödja kanoniererne wid urlastningen af belågringsfanoz: nerna, och ett stort antal hästar befinnes på stället, gifter skulle den wara tillaäcklig för 100,000 man, — De Franska prinsarne hitkommo i går, för att bese stadens märkwärdigheter. Hertigen af Nemours inspekterade dessutom batterierna på kajen. Begge prinsarne återwände derefter till Breschact. — I dag eller i morgon skall första uppfordringen afgå till general Chasse, hwilken han bör uppfylla inom 24 timmar, såwida han will undwika en ordentlig belägring och ett twunget utrymmande. Äfwen skall Holland wara answarigt för belågringsfoftnaderne och den skada, fom def motstånd Fan för: anleda. Rörande general Chasfes afsigter år man ännu i fullkomlig okunnighet. — Här i Antwerpen inser man nu fullkomligt, att intagandet af citas dellet åtminstone icke låter göra sig på 4 eller 5 dagar, och Fransmännen bereda sig på det wärsta. J förrgår bestämdes batteriernes pofitioner. Redan flera dagar hafwa öfwer 2000 mineurer sysselsatt fig med skanskorgars förfärdigande. I förrgår ut ryckte 50 till 60 Holländska mineurer ur kastellet Liefkenshoek och började genomborra fördämningen, hwarigenom öfwer 60 hus blifwit förstörda. (H. C.) — Di. 26 Nov. Denna morgon försökte Hol: ländarne en landstigning wid kastellet St. Croir på högra stranden wid Lillo, för att genomborra fördämningen och sätta landet under watten; men blefwo af wåra truppar tappert tillbakaslagne. (B. H.) Beveren d. 23. Nov. Holländarne hafwa förliden natt öfwerswämmat . hela Ketenisfe-tråffet (Polder), socknen Calloo. En major wid Belgiska trupparne blef af ett Fartåfdyfrott, fom Holåndarne mot honom aflossade, dödligt sårad. Alla wåra truppar tågade till Calloo, men äro redan åäterkomne, utom borgargardet, fom qwarstadnade derstädes öfwer natten. Innan Holländarne genom borrade fördämningen, förlade de manskap hos alla bönder: i Ketenisfestrvåffet och förhindrade att ingen lemnade husen, för att gifwa wåra truppar under rättelse. Öfwerallt höres jämmer och klagan; de arma inmånarne fe fina hus oc) gårdar uppfyllde af watten, hwilket för andra gången åfwerfmån: mar deras wackra skörd. (B. H.)