— undcerrättelser från Petersburg förmäla, att skärpta farantänsanstalter blifwit widtagna mot persien, emedan pesten med förnyad häftighet ras far i städerna Rächt och Einceili. D. 20 Juli. Man skrifwer från Paris d. 44 dennes: Paris njuter i dag det fullkomligaste lugn. För öfrigt felas det oj förswarsmedel; wi hafwa nu inom wåra murar 14 regem. infanteri, och kavalleri och artilleri åro äfwenledes betydliga. — J Haag hade den 46 dennes 15 Ehoterafall wisat fig i åtffilliga delar af staden; den 15 dogo 2 personer deraf. — Böån London berättas, att man i Lisabon wille weta att D. Miguel träffat anstalter, att, i händelse krigslyckan stulle förklara fig emot honom, med. fina dyrbarheter taga flykten på ett Ameris kanskt fartyg. — J London utspridde man rykten om ctt uppror i Lithauen. — J Qvebee skola 1000 menniskor hafwa dödt af Cholera. (B. H.) Alexandria d. 7 Juni. En i dag kungjord bulletin från Syriska armeen innchäller ofsiciel uppz gift om Akres fall, som den 27 Maj efter en 6 månaders belägrtng, under IbrobimsPafhas eget anförande, blifwit med storm intaget. Egypticrnes förlust i döda utgör 512 och i fårade 1429 man. Få ögonblick efter selens uppgång gaf ifrerbefål: hafwaren befallning till storm. På flera punkter war striden ganska håftig, emedan de belägrade, nåra 2000 man starka, gjorde flera utfall. Först mot kl. 4 legärde de kapitulera, hwarpå elden ins ställdes. Kort derefter wisade fig från det ställe, dit de belägrade flyktat, en deputation, fom, Far stande fig för öfwerbefälhafwarens fötter, anropade om nåd. Öfwerbefälhafwaren benådade dem, förs säkrade dem om deras lif och egendom, famt tillåt dem till och med behälla fina wapen. (H. C.) Paris d. 12 Juli. Polisen är alltjemt i werkz samhet; man wet att umer sistförflutne natt carliz stiska och republikanska fammankomfter Mifwit hållna. Antalet af polisagenter och stadssergeanter har blifwit betydligen dat, och) äfwen nationalgardifter: ne ha-erhållit befallning, att få mycket möjligt år hålla sig inom fina qwarter. J går arresterades för politista brott 2:ne officerare af gamla armeen. Afwen har man wid barrieren borttagit 2:ne med IlCu 11 RP. AA PPP UL14114ss mm de Eåwäl i Toulon fom i Brest utrustas cffas drar, hwilkas bestammelser uppgifwas mwara Edel den. — Wåra tidningar berätta från Neapel under den 22 Juni, att man derstädes befarar allware samma oroligheter. Pa Marsfältet har Regeringen låtit sammandraga truppar, fördubblat alla inre poster och låtit uppställa kanoner med brinnande luntor på allmänna platsarne. Äfwen bar man: redan för några dagar sedan talat om upproriska proklamationcr, som blifwit utspridda i Florens, hwilket wål uttryckligen motsades af Moniteuren, men åayec synes bekräfta sig. (H. C.) D. 43 Juli. J Vendee börjar ater blifwa oroligt. En ryslig dändelse har derstädes wäckt allmän uppmärksamhet; der beter nemligen, dit en afdelning af 20 soldater, som lågo i den lilla tra den La Tour Landry, meklan Chemilly och Cbollet, blifwit öfwerfallne och utan skonsamhet nedhuggne. — Chcuanerne bemäktigade fig äfwen Borgmästlaren och utstungo öÖgonen på honem. Sent om aftonen den I dennes marscherade General Ordener frynds samt till denna punkt, med en afdelning infanteri och kavalleri. Enligt andra uppgifter, år frågan om att gripa 3:ne ansedde Chouanzarförare, fom skola hålla sig undangomda uti en socken derstädes. J trakten of Segre och Chatcau:Gontier stryka alltjemt Chouanzband omkring. (S. C.) D. 14 Juli. Den 10 dennes dogo härstädes af Cholera 49 personer; d. 11 — 74 och d. 12 — 59. — Le Temps förmåler, att Madame Adelaide blifwit återstalld från ectt anfall af Cholera, och att denna underrättelse är isynnerhet glädjande för dem, hwilka weta med hwilken högsinnad fasthet denna Furstinna bland sin Familj talat för den allmänna friheten. (B. H.) SS — Strödda Underrättelser. . Det år märkwärd gt att höra Engelffa fratss mäns yttranden wid olika tider, om nationalstulden. Se hår några of dem: CEn ärlig utgift of 1 mils lion P. EterL — jade patrioterne år 1640 — frall bringa cf alla till tiggarftafiroen? 2 millienerg utgift skall alldeles ruinera kfondet — hette det 1660. En ärlig utgift af 6 millioner P:d och def utom en skuld af 50 millioner! Gud förbarma fig, måra allierade hafwa i grund förstärt of, ropade Swift. IBi årv nu — fade Junius —Lord Chac tom skyldiga 150 millioner P:d och funna derföre tryggt säga, art wi äro honom mera slyldiga än wi någonsin kunna betala. Twäbundra föratid miltioner P — ropade alla statsmän 1783 — minis fteren bör wara i besittning af en dfwermen lig förmåga, om landet skall funna räddas, och denna oerhörda skuld betalag. Hwad skulle de nu säga, då alla penningesummor i Europa knappast skulle —