geringen härom blisfwit underrartdo grovt Se NM hwilken gifwit densamma De mest lugnande förfå kringar öfwer dessa åtgärder, men derjemte förFlaz pat, att om, detta oaktadt, å Franska sidan någon inblandning skulle äga rum, densamma då måste anses som en krigsförklaring. (H. C.) Från Preussen i början af Juli. Wid Rhen och i Westfalen stå fyra truppafdelningar, hwiktkas stridskrafter, inom få weckor ökade med landtwår: net, komma att utgöra 186,000 man, med 3 till 400 kanoner. En lika truppmassa lär snart wara att förwänta, om behofwet sädant skulle päkalla. — Man försäkrar med wishet, act wår 8:de divis sion erhållit befallning, att på hwilkens requipeion fom helst, inrycka i en af de angränsande Rens provinserna. — J Polen företages de widsträcktaste utffrif: ningar till militären, få att en gedsägare wid proud fiffazpolffa gränsen skriswer, att ban på fina rått ansenliga gods äger nåftan ingen mer till frigås tjenft duglig person. (H. C.) krifwelse från Brandenburg d. 13 Juli. Wål underråttade personer wilja wea, att Prins Fredrik af Nederland åaterwändt härifrån till Haag med den trösten, att de förbundne Makterne, Rvptand, Österrike och Preussen, i händalse af krigets förnyande mellan Holland och Belgien, på intet willkor will tillata en tredje Makts inblandning; ja, man påstår tin och med, att i denna händelse, de kommenderande Generalerne i Rhenprovinserna och Westphalen skola wara försedde med nödiga instruktioner. Säkert år, att alla referveregementen till denna korps förökande dels redan äro på marsch till Rhen och dels skola marschera dit. (H. C.) Brisfel d. 11 Juli. En kurir från Franska Kabinettet har i går morgons hit ankommit, och medfört depescher af största wigt. Man säger, att Franska Ministeren har af Velgiska Regeringen fors drat def ultimatum iaffeende på Konung Wilhelms förslag. äfwen heter det, att Regeringen i dessa depescher rådes att taga fin tillflykt till underhanis lingar. Som man erfar, har Konung Leopold lem: nat det swar, att han ej mera will gifwa gehör Ullillitti tll ULjEUv ob KL LMU 7 APOR UN ter före den 20 Juli skulle utrymmas och hwarom icke, ämnade han den 21 låta det komma till en fullständig och ordentlig belägring af Maestricht. (H. C.) Hamburg d. 15 Juni. Öfwerenskommelsen om Prins Ottos upphäjelse till Konung af Srcfz land, bar blifwit ratificerad af Ryssland, Frankrike oc) England; ett Regentstap begifwer sig med förs sta dit; lånet skall utgora 2,400,000 P. St, uns der de 3:ne Makternes garanti. (H. C.) — Polen. Allgemeine Zeitung innehåller följande skildring af tillstandet i Polen: Man kan icke göra fig något begeepp om det clände, som berrskar i Polen od) fom slurligen måste medföra rysliga följa der. Öfwerallt misstroende, fruktan och nöd; ingens städes medel art förserja fig. Förtwiflan år mås lad på alla ansigten, raseriet kokar i alla hjertan. Furst Paskewitsch bemödar sig wäl att mildra de lidanden, fom den sista sorgliga katastrofen bragt ösu er detta olyckliga tand, men hans undergifne tillintetgöra, få mycket de kunna, hans wälmenande afsigter. Aldrig war hatet mellan Ryssar och Poz: lackar större, ån i detta ögonblick. J flera trakter bar det kommit till blediga uppträden mellan in. wånarne och Ryska trupparne, hwarföre äfwen de flesta regementen hafwa dragit sig mera tillfjams: man. Ryska efficerarne frukta ett uppträde likt den Eicilianska aftonsången, emedan det uti en fors : respondens af en af de mest kända Polska Generaz: ler, som nu wistas i England, klagas bittert öfwer den likgiltighet för Polens olyckor, som råder i Frankrike och England, och bifogar der råd, att genom egen kraft befria landet från dess fiender. Man tillågger denna korrespondens mycken wigt in Warschau. (Dagen.) Hamburg d. 18 Juli. Enligt berättelse af en i dag från Monaco och Marseille ankommen skeppare, har han den 6 dennes på höjden af De: porto fett en cirka 40 till 45 segel stark flotta (förs: modligen Don Pedros) styrande rakt mot Oporto. Flottan war ännu omkring 20 mil derifrån. Kn a Oh