rör att öfwer Samhällslugnet waka. Sof i lugn och ro! Kraft och Wilja trotsa mödan: derför bar Du och få latt En den swåraste bland menskans pligter: Itt med owåld uppå lagens wigter Wäga menstans Rätt. Det war såleds ej på Lyckans, men Förtjenstens wäg Du fann Kungens gunst: den trösten öfwerwägde Werldens agg och afund: om Du ägde Någon afwundsman. Mellan Borgarkronans eklöf kring en panna all: ij warsam Får så ofta Glädjens ros förtwina, Men Du bar den: hemma bland de dina Stad hon glättigt fram. . Hwad har ddden fatt i stället? — Jo, uppå ditt Embetdrum Saknaden din fordna platå bekläder. — Och der hemma? — Fo, swarta kläder Sitter Sorgen stum. Eonlig Kärlek följer tårdgd sista skymten af din bår: Ack! det fåra menniskan förlorat — Wisar sig ju tusenfaldt förstoradt Genom sorgens tår. Men det år ju ej förloradt: Engeln tog blott upp förut Den J sörjen. — Engeln for tillbaka — Efter hand, och hemtar Barn och Maka upp med fig till slut. 2 —n. — 0 Dö defall. Mönsterskrifwaren, Bices Auditåren Peter Lindeberg, död i Tirup den 9 Maj 1832, uti en ålder af 61 år och 9 månader. Friherrinnan Högwälborna Fröken Hilla Gustafwa von Schwerin, Dotter af Kammarherren Baron C. G. von SMHoftin! ch des aflidna Friherrinna Maria Gustafwa,