— Konseljpresidentens helsotillstånd blir dagligen sämre och föga hopp är att han åter erhåller sitt förlorade förständ. — Som man erfar, innchåller Ryffa ratififationen ett mera afgörande förbehåll än Österrikes och Preussens; nemligen det willkor, att nya Konz feranser skola öppnas till Hollands förmån, och. det uttryckligen i den afsigt att bestämma åt Holland en ny landutwidgning, äfwensom att förmå Belgien till en större andel i statsskulden. Ännu är owisst om Belgien dertill samtycker. London d. 28 April. Förledne dag hitkom från Teneriffa den förwånande underrättelsen, att genom ett Kongl. Spanskt edikt alle der befintlige utlänningar, Engelsmån ej undantagne, anbefalles blifwa Katoliker och göra Konungen hyllningseden, eller och inom 2 månader lemna ön. — D. 1 Maj. Jemlikt en i 2:ne Franska tids ningar införd skrifwelse från Terceira af den 26 Mars, har det kommit till en öfwerenskommelse mellau D. Pedro och Konungen af Spanien, följd hwaraf den förre lemnar Portugal såsnart Donna Marias regentskap erkännes, hwaremot Ferdinand förbinder sig till den fträngaste neutralitet. — Om Ferdinand werkligen lofwat någon neutralitet, är der troligen blott för att afwakta Englands och Frankrikes förenade mediatien. — D. 4 Maj. Ryska ratifikationen af Holåndz fra-Belgiffa fördraget under d. 45 Nowember bhitz om för några dagar sedan, men har ännu icke slifwit utwerlad. Brässel d. 28 April. Kriget med Holland se de fleste hår oundwikligt och fåfom enda medet att komma till något slut med denna stat. Allt ttes derföre här i ordning; på gränsfästningarnes ståndsättande arbetas med drift; de äro wäl pros ianterande; armeen rustad och wäl organiserad, och år säkerligen ej sakna skicklige anförare. (H. C. Wien d. 28 April. Öfwer Triest ankomna ref från Alexandria, i slutet af Mars, nämna — — . rr ee EMP VU MAS RAA AJA I infanteri och 25,000 man kavalleri, winner en akts ningbjndande styrka. Samma bref uppgifwa för: luften fom drabbat Syriska expeditionen mot Akre till 3000 man. (H. C.) — — Strödda Underrättelser. . En Engelsk Naturhistoricus, Herr Rennel, bes rättar om en fågel i Bengalen, kallad Loxia Bengalenets, aft den kan läras, liksom wåra hundar, tstilliga konster, sasom att, då man kaftar en ring eller något annat, taga det innan det fallit och återföra det till ägaren, att bära en biljett från det ena huset till det andra, att från de unga YXnz dinnskornas panna taga denna lilla guldslamell, fom de bära såsom en prydnad, och föra den till deras älskare, hwilka lära dem denna konst. Sitt bo bygga de med ännu mera konst; de wäfwa det i form af en butelj, af grässtrån, och fästa det i toppen af någet högt palm och fikonträd, få att det må kanna gungas af och an af winden. Änz gången finnes midt under boet, på det att ungarne må wara få mycket mera tryggade för roffåglarna. Men det märkwärdigaste af allt är, att den, för att om natten upplysa sin doning, som består af 2 till 3 särskildta rum, der placerar en lysmask, som ban tager lefwande tillika med den fuktiga mullklimp på hwilken han kryper, och fäster den wid ingången till sitt lilla palats. En Fndisk rec sande berättar, att han en afton låt borttaga denna nattlampa, och dagen derpå mot aftonen undersöka boet, då han fann en ny mask i den gamlas ställe. — En annan fågel, Sylvia Sutoria, for sitt bo of blad, hwarwid den begagnar sitt näbb fåfom nål, och ett långt grässtrå till tråd. En Mmeris kansk fågel (Picus principalis), lygger sitt bo i tjocka cypresser, på det sätt, att han i stammen gör en håla ef flera fots djupkek, och i form af en skrufmutter, få att icke någon bläst fan trånga in. Henen och honan arbeta ömsewis på detta märkwärdiga bo. J medlet of sistl. Februari har Dhio-ffoden i Amerika stigit ända till 60 fot öfwer fin waniiga böjd. Hela staden Cincinnati har blifwit Ohver: swämmad; broar, qwarnar och bug, till ett fammanråfnadt antal af 200, ba blifmir bortförda, Tidningarne berätta, att man ibland annat fett en dkyrka med tillbörande klockstapel flyta på watt net, — A — Wersar, afsjungne wid gagmannen, Borgmästaren och Riddaren Andere