Med den ordinära posten. Paris d. 10 April. Päfwen har under d. 28 Mars med Schweitziska Edsförbundets Gesandt af: slutat en konvention, enligt hwilken han tager 3000 man Schweitziska truppar i sold. De skola i tre folonner, den 1, 15 och 31 Maj, inträffa i Kyrz kostaten. Andra 3000 man skola i afdelningar den 15 och 30 Juni samt 15 Juli inträffa i Bologna. — Enligt Constitutionnel har Franske gesandten i Konstantinopel högtidligen protesterat mot påftå: endet att Frankrike ämnade snart utrymma Algier, och förklarat att Frankrike anser Algier sasom en cröfrad prowins, som tillhör det, och ämnar aldrig afftå råttigheten att dermed handla efter eget godt: finnande. — Man ffrifwer från Tripolis i Syrien: På Vicekonungens af Egypten befallning, har Fursten af Libanon blifwit Guvernör öfwer hela Syrien. Om Axkre ite snart gifwer fig, få will YFbrahims Pascha der qwarlemna en obfervations-forps och med 60,000 man Egyptier och Syrer framrycka mot Aleppo. (52. C.) Skrifwelse från Paris d. 10 April. Beltörts ningen i hufwudstaden är mycket stor. Kl. 9 på aftonen ser man nästan ingen menniska på gatorna. Ganska många personer utwandra och dagligen be: ställas omkring 200 posthästar. Från i går midz dags kl. 12 tills i dag kl. 10 hafwa, som wi just nu erfara, redan 1075 insjuknade och 455 dödsfall blifwit anmälda. Äfwen i Rambouillet, St. Cloud, Conflans etc. hafwa Cholerafall numera förefoms mit. Till dessa beklaganswärda underrättelser fåls lar fig äfwen den omständigheten att Typhus utz brustit i Hotel-Dicu samt fom det berättas äfwen i det stora militärhospitalet uti Gros-Coillou. ESedan i går morgons fer man ialla gator swart dfe werdragna dödwagnar, hwilka man kallar tapissieres, af hwilka hwar och en innehåller sex bårar. — under förl. natt hafwa åter upproriska proflamationer med underskrift: Ned med Vidocq! Ned med Polisprefekterne! Död öfwer förgiftarne! bif: wit anslagna. (H. C.) Rouen har sjukdomen utbrustit. — Den denncs ankom en goclett med Drott: ningens af Portugal flagga till Cherbourg, hwarest den saluterade med 21 kanonsktott, hwilka befjwara: des, och landsatte en Grefwe Villaflors Adjutant med depescher från Don Pedro på Terccira, men hwilka äro en månad gamla. — J. des Debats försåkrar med afseende på Belgiska saken, att fredens upprätthällande aldrig warit sannolikare, ja, man kan till och med säga wissare, än nu. (B. H.) Skrifwelse från Berlin d. 14 April. Alla krigiska rykten hafwa upphört, underrättelserna låta ganska fredliga. Om den Kejserl. Ryska Familjens hitkomst wet man ännu ingenting bestämt, och en ansedd man af wårt Hof försäkrade nyligen, att månaden ännu icke blifwit bestämd, om annars re: fan werkligen kommer att företagas. (H. C.) London d. 13 April. Enligt tidningar från Terceira till d. 19 Mars, hade D. Pedro på inmwås narnes enträgna begäran personligen öswertagit res gentskapet samt utfärdat en proklamation, hwariz genom han upphäft tionden på Portugisiska områ: det och alla af usurpatorn förordnade godsindrags ningar. Man förmåler, att Grefwe Funchal blifz wit utnämnd till hang gesandt wid wårt Hof. — Choleran är här i betydligt aftagande. J förrgår sjuknade blott 19 personer och 10 dogo. Om Theatren. (Fortsättning från föregående N:r.) Men ehuru ingen af de ofwannämnde orfaferna wållade, att jag ej förra året fullbordade tectninz gen af mitt åmne, få hade jag doc en stor och gällande anledning. Jag fick helt annat att göra. Jag wille neml. sjelf uppträda, och det war den 17 December; och) straxt derpå inträffade Julbög: tiden. Den 17 December hade och in egen mår?: wärdighet; jag har fett en berättelse derom i hands skrift men icke i tryck. Emot Herr Doktor Wåhlin tog jag Doktor Reuterdahls förswar, efter han ej sjelf kom fär Då Dir Reuterdahl i Qvartal: skriften påstår, att Anden icke werkar mer i Pauli skrifter, ån i hwar och en annan, emedan Anden werkar hwar den will; få upphöjde jag Herr R:s lof i följande epigram: