TtahlmPascha, derigenom beröfwad sitt understöd fran sjösidan, har funnit för godt att upphäfwa blockaden af nåmnde fästning och för andra gån: gen dragit fig några timmars måg tillbafa. Emedzå flottan med ifwer börjats, fwa återställd; dfivers med den största ans: strängning, och om en förestående fred. war: ide: lertid hade arbetena och den torde innan fort blifwa hufwud fortfattis rustningarne mera fraga. Alerandria. Wid dess afresa d. 3 Febr. war Egyptista flottan redan åter fegelfårdig , och mänga transportskepp med proviant: och ammunition: beredde sig att under effort af ett linjeskepp och några fregatter före densamma afgå till Syriens Ndag inlöper åter ett fartyg från — s — Strödda underrättelser. Owanlig styrka. — Johan Peter de Mos: lain, Jernbrytaren kallad, satt i Bastillen. Han mar en man af medelmättig storlek, men mycket bredarlad och ägde en utomordentlig styrka, Cans. ledning hwaraf han också erhöll namnet Jernbry: brytaren.? — Han hade warit officer wid ett En: gelskt dragonregemente, men. blef: på ogrundad mips: anfa arresterad på en resa i sitt lädernesland: Frankrike, och släpad till Bastillen. Då ban blifvit införd i sitt fängelse och dörren Fnappaft war: tängd efter honom, nedref han en i wäggen anz. rtagt armstjock dubbel kedja, fom wägde 100 skälp. ch stog den sönder mot fängelsets wägg. Då fånge vaktaren en gång underlät att: gifwa honom fin niddagsmat, sprängde han fängelsedöcren inom Fort: id. Detta werkställde ban. ensamt med händerna. örren war gjord af: ask, nära en half fot tjock, eslagen med jernbleck, och försedd med dubbla mer n armstjocka riglar samt en mycket stark lås. ammalunda gjorde han: med en annan dörr wid appan, fom förde till hans fångelfe, hwilken han ka lätt uppbröt. Han bultade derefter på dörren gatan och skrek med utomordentlig. stämma: om genast med min middagsmat, annars up ränger jag äfwen denna dörr? Nu fom fångs aktaren, men i stället att medföra middagsmaten, t han 4 soldater frambära en ofantlig kedja, för ars wigt hwarje annan menniska hade måst duka: der. Öfwer 10 af Bastillens smeder efterföljde m, för att smida Molain deri. Bastillens Kom-endant med en hel trupp drabanter, fom buro remmar od) knölpåkar, slutade. tåget. Då Moz in såg detta fruktanswärda sällstap, utbröt han: kt högt föratt; hotade Kommen danten med att örda honom på ögonblicket, derest dessa personer ökte att flå honom, och sade: få länae man 11 PA oi — — — D 2 — — — 2— AQ nom, hwilket han uthärdade med tålamod, Några murare och timmermån reparerade dörrarne, och kunde icke begripa, huru en enda person med blotta hånderna förmått uppbryta en få stark dörr. Då man ämnade begifwa sig ur hang rum, fade Mos lain: är det med Konungens wilja, att man bes ungar: mig med kedjor, fom ingen häst fan bära. Derest ni godwilligt tagen dem af mig, få will jag wara stilla, hwarom icke, så skall jag nog weta att innan fort befria mig från deras börda, och de stola hjelpa mig att instörta tornet, hwari jag sitter fången. Kommendanten och hans sällskap log åt detta tal och ansåg det för skryt. Men Molain håll ord. Kl. war omkring 5 på eftermidz dagen, då de lemnade honom och frångde hang fånz gelse. Hwad som synes obegripligt, men dock är sannt, war, att Molain kl. 6 hade befriat sig från sina jern och börjat att med dessa bryta löst på tornets murar. Han uttog stenar, fom 3 karlar ej kunde rubba; mängden af dessa, som han bröt ut inom 4 timmar, war otrolig. Han skakade hela tornet, få att de andra fångar, som sutto deri, börs jade. frukta att det skulle Yinstörta. De flogo på sina fängelsedörrar och underrättade skildtwakterne om. den fara, hwari de swäfwade; men saken junz tes dessa otrolig, och de aktade ej på warningarne. Då fångarne sago, att deras råd icke halp, bådo de Molain att upphöra med Itt arbete, emedan de swäfwade i stor lifsfara. Slutligen gaf han efter för deras böner, men tillade dock den hotelse, att han skulle en gång för alla instörta tornet, derest ban ej blef båttre behandlad följande dagen. Dagen derpå underrättade fångarne Baftillens office: rare, som besökte dem, om denna farliga händelse. Deras berättelse förekom dessa otrolig; men då de gingo till Molains fängelse, hwars dörr man icke kunde öppna i anscende till de stora stenar, som lågo framför den, och sågo genom lufthålen den förfärliga oordningen i detsamma, fingo de andra tankar och tillkallade fångwaktaren. Denne förfåkrade med de största eder, att Molain skulle erhalla ett bättre fängelse, men denne trodde honom ej, emedan han ofta ljugit för honom. Kommendanten måste derföre komma sjelf och försäkra honom wid sin ära, att han skulle blifwa bättre behandlad, hwarpå Molain öfwerlemnade sig och lefwade att upphöra med murarnes nedrifwande. Molain uns danröjde nu från kl. 8 om morgonen till FL 1 ef termiddagen de stenar, fom han lösrifwit och lagt för: fängelsedörren, och man höll derpå ord. Han hade undergräft tornet på åtskilliga ställen och hans fängelse war uppfyldt ända riff taket. Man hade sysselsättning en hel wecka med att u öpbygga det; jom en enda person nedrifwit på 4 timmar,