Fransmännen, hwarefter till slut bifogas följande protestation: Den hel. Fadren har blifwit underz rättad om dessa händelser, och ehuru han redan år öfwertygad att en få swår förgripelse möt hans suveränitet hwarken på H. M. Fransmännens Ko: nungs eller dess Regerings befallning Fan wara fö retagen, och att sådant äfwen utan H. Exc. mete stap passerat, få har han dock uppdragit undertecnad att underrätta E. Erc. om hela förloppet och att afgifwa följande förklaring: H. Helighet pro: testerar nemligen formligt mot denna förkränkning of Pafliga området, som å Franska eskaderns sida ägde rum om morgonen den 23 Febr., äfwensom mot alla ingrepp i hans suveränitetsrättigheter och mot det öfwerträdande af sanitetsanstalterna som Franska eskadern sig tillåtit, under det han derjemte förklarar Franska Regeringen answarig för alla deraf uppkommande följder. H. Helighet fordrar, att de i Ancona fiendtligt inträngda Franska trup: parne på ögonblicket aflägsna fig derifrån. Wid känslan af det högsta missnöje, hwaraf H. Hel. öfwer en så oangenäm händelse är intagen, är den hel. Fadren öfwertygad, att han af Franska NRegeringens redlighet skall erhålla den rättwisa upp: rättelse han fordrar. — General Cubiere8 har i Ancona utfärdat en proklamation, hwari förklaras, att Fransmännen äro komna för att upprätthälla freden, skydda meds borgarne och bistå Påfwen. — Delegaten har ers hållit vefallning att begifwa fig till Osimo, och trupparne skola bilda en sundhetskordong kring Ans cona. Lazzarini och Prins Ruspoli äro kallade till Rom, för att förswara sig rörande deras förhål: lande. Som det försäkras hafwa Franska trupparne äfwen besatt Pesaro och Recanati. (AH. C.) Hamburg d. 15 Mars. Man erfar på ett trowärdigt sätt, att enligt ett beslut af Europas stora Makter skola såwäl Franska som Österrikiska trupparne oförtöfwat utrymma Romerska staterna och deremot 6000 Schweitzare till ordningens upps rätthållande inrycka från Neapel. (B. H.) Paris d. 9 Mars. Furst Talleyrand skall NS Å Sonnog KFwa tillkännaAA (C Av draget af d. 15 Now., och att han meddelat Lord Palmerston den försäkran att wåra truppars land: stigning i Ancona och der hastiga besättandet af denna platå blott tillkommit of ett missförstånd. — Berättelser från Italien förmäla att mycken: jäs: ning råder på hela halfön. Enligt nvafte under: rättelser från Ancona, war folket derstädes glådjedrucket; man hade ropat: Lefwe Frankrike! Lefwe Unionen! Lefwe Lafayette! under det Franska Frigs musiken spelade Marfeillers och Parifer-fångerna. — Nyafte beråtteljer från westliga delen af ri: ket förmåla att Carlisterna göra sista försökct att organisera ett borgerligt krig och underlåta ingenz ting, för att upphetsa de konskriberade för 1832 till motsträfwighet. En million Fr. skall wara fam: manskjuten, för att besolda upprorct i Bretagne, Anjou, Poitou och Main. Tre nya linjeregementen hafwa inryckt i Vendce, hwarest insurgenterne, i synnerhet i skogstrakterna wisa sig ämpo. — Från Avignon erfar man, att Polackarne på Regeringens befallning blott såsom krigsfangar er-hålla understödspenningar. Många officerare, fom inrättat fin hushållning efter det gamla underftodsbeloppet, fe fig nu nödsakade att göra skulder, emedan de ide äga några andra hjelpmedel. Man bes rättar, att de Polackar, hwilka ide wilja begifwa sig till Algier, skola införlifwas med den legion, hwilken kommer att åtfölja Prins Otto af Bayern. till Grekland. — Genom ertra lägenhet hafwa bref från Mazdrid af d. 1 dennes ingått, till följe hwaraf Spanz ffa Kabinettet på Frankrikes och Englands anmärkningar såsom ultimatum swarat, att det ej fan be: gripa huru samma Kabinetter, fom gäfwo exemplet: af. intervention, kunde sätta fig emot Spaniens till förmån för en Suverän, med hwilken det war för-: bundet genom traktater, få mycket mera, fom det: år fråga om en angelägenhet, hwars resultat kunde hafwa det mest beklaganswärda inflytande på Spa nien. Men derjemte låt Spanska Regeringen fina agenter i Paris och London weta, att då Portugal felades hwarken medel eller hjelpkällor till mot: stånd, så kunde de i nödfall tillkännagifwa, att Spanien förmodligen ice skulle komma i tillfälle af intervention. (Y. C.) Triest d. 25 Febr. Från Alexandria hafwa wi genom bref af den 34 Fan. erhållit den under: rättelse, att Egyptiska flottan, genom fåftningsfanonernas kulor från Akre och federmera genom ftormar illa tilltsaad, återwändt fill Alexandria, och