Strödda underrättelser. Walter Scott kommer till Swerige. Den Wienska Thcatertidningen berättar, — efter Engelska blad, — att den werldskunnige Walter Scoett bestämt nästa år 1832 för en resa i Swe rige och Norrige, för att, fom nämnde tidning myc: ket artigt uttrycker fig, sjelf lära känna mången i historiskt och geografiskt hänseende märkwärdig ort i dessa råa länder. Ibland annat skall Han åm: na art tillbringa midsommardygnen på Awasara. Den Tyska tidningens berättelse härom år äfwen ganska naiv. Solen Infer, säger den, på detta berg i fjorton dagar hela dygnet om Defa 14 dagar will den ädle Baronetten tillbringa på berget säsom Eremit, och derunder författa en tjock roman, för att funna hafwa den hedern att säga det han skrifwit en sädan på en dag. (St. A.) En tidning i staden Alabama i Amerifa beklas gar fig öfwer bristen på qwinnor i denna nyligen befolkade stat. Hundra karlar räknas der mwanli: gen emot en medlem af det wackra könet. Också hinner ett fruntimmer knappt sätta foten på detta lands jord, förr än hon är omgifwen af en swärm friare och gift inom några dagar. — Wi ha ansett of böra till wederbörandes tjenst skyndsamt Funr göra detta, och skola icke underlåta att närmare redogöra om någon lägenhet till Alabama yppar fig. (St. A.) En Engelsk tidning berättar, att Kejsaren af Ryssland låtit råda Kejsaren af China, att på de intill Ryssland gränsande delar af hans rike inrätta Q ww LÄ ESS (Jnsändt.) Frågor, framställde att af dem beswaras, fom före mena, att undertecknad misstagit sig i det yt trande om Polska affärerna, hwilket i Heljing: borgsposten influtit för förra äret. -. Första frågan: Har utgången wisat, att un: dertecknad hade rått i sitt yttrande: — Det år ene daft twedrägten fom kunnat kufwa Polen? Oh war det egentligen genom wapenmakt, fom Polska insurrektionen blef kufwad? ? Andra frågan: Om hela Polska Rationen, både den högre adlen, sjelfwa armeen, alla både militäriske och civile embetsmän, och slutligen allt, som kunde bära wapen till fäderneslandets förswar, hade hyst ett sädant tänkesätt om Ekrzynczkis fältherretalang och patriotism, fom det underteck: nad antydt i följande tänkwärda paralel: Dier bitsch och Skrzynezki mot hwarandra, det år Ecis pio och Hannibal, Epaminondas och Agesilaus, Conde och Turenne, Fredrik och Laudon, Napoleon och Bernadotte: månne Skrzynezki bade då blifwit aflägsnad just i det ögonblick, ingen hade fun: nat rådda Polen, utan juft han? Och månne man då bade låtit en Krukowicckis insinuationer wäcka misstroende till Skrzynezkis talanger och redlighet Tredje frågan: War det Krukowiecki jag på: stod skulle rädda Polen, dermedelst att man skulle mörda Skrzynezki, oc når detta misslyckades, ger nom att afsätta honom? Cler pästod jag trert: