ningarne ech har i dag begifwit sig tillbaka med swar på de af Brittiska Regeringen deremot upp: kastade swärigheter. Gesandterne från Österrike och Ryssland hafwa äfwen afsändt kurirer till London. Oaktadt de minisiericlla bladens förklaring, att Hofwen i Preussen och Österrike endast begärt 14 dagars uppskof, så tror här dock nästan ingen, att detta är tillräckligt för ratifikation, emedan fwår righeter tyckas möta säåwäl hår fom i St. Peteres burg, och man fortfarande tillskrifwer Ryssland orsaken till uppskofwet, samt år derjemte dfwertys gad att de twå andra Makterna ingenting förctaga på egen hand. — Den Aldgieriska armcen bchöfwer förstärkning, för att åter kunna gripa till offensiven. Likwäl är man med afsändningen af regementer ganska fpar: sam, förmodligen emedan man tror sig komma att behöfwa dem till Frankrikes förswar. Deremot hafwa Prefekterne erhallit befallning att befordra in: strifniagen af friwillige, hwilka, isynnerhet sedan händelserna i Lyon, inställa fig ganska flitigt. Sf wen skall denna uppställning af frivilliga regemen: ten hafwa för ändamål att förhemliga Franska Regeringens werkliga afsigter och Algicriska arme: ens effektiva styrka. — Enligt underrättelser från Algier af den 27 Dec., war Hertigen af Rovigo ditkommen och General Berthezene hade inskeppat sig till Frankrike. De närboende folkstammarne förhöllo fig lugnare, och äfwen Kejsaren of Mar rocko synes ogilla fina undersätares företag. — Bref från Napoli di Romania af den 21 Dec. förmäla, att Nationalförsamlingen i Argos delat fig i twå stridiga partier. Det ena under Kolokothronis inflytande bar welat insätta Grefwe Augustin Kapodistrias till President, hwilket likwäl misslyckats. Residenterne från Frankrike och Eng: land wägrade att erkänna honom, och den Ryske säg sig nödsakad att följa detta exempel. Man befarade hwarje ögonblick ett handgemäng på gar torna i Argos; dock hoppades man ännu, att Sir Stratford Canning skulle lugna sinnena. Franske Befälhafwaren Gueheneux ämnade begifwa sig till bon förmäla att Gen. Campbell återkommit från Madrid och skulle kommendera Portugisiska Favalleriet. Ett wisst antal Spanska truppar skulle införlifwas med de Portugisiska regementerne. Eng: land Fan ide hindra detta, emedan Engelska och Franska Officerare frå i Don Pedros tjenst. H:r Hoppner, Brittiske Konsuln, har emedlertid gjort föreställningar deremot, men man wisste ej hwad swar han erhållit. En friwillig forps bildades i Lisabon af landstrykare. Enligt sednare underråtz telser från Lsabon af d. 3 dennes, hade en eskader af 3 korwetter jemte transportfartyg och 400 man soldater afseglat från Tajo, sannolikt till Madcira. En annan wål bewäpnad men swagt bemannad eskader skulle kryssa wid mynningen of Tajo. Lifas bon war uppfyldt af truppar af alla wapen, få att D. Pedro swårligen torde funna uträtta något, så mycket ån wåra liberala tidningar onska henom lycka. Andra privata bref förmäla, att D. Miquel har samlat 60,000 man. England bade anyo fore drat skadcersättning. Linjeskeppet Revenge af 74 kanoner war ankommit, för att med eftertryck uns derftdja denna fordran: s eller 9 föepp fignaliferas deg, hwilka man (falskeligen) trodde wara D. Pes dros flotta. De konstitutionelle släpades hoptals i fängelserna. 3000 Spaniorer äro införlifwade med Portugisiska armeen. D. Mignel låg sjuk i Que luz af ett fall från hästen, hwarwid han skadat sig i hufwudet. Berlin d. 18 Fan. På hela wägen från Kör nigsberg till Berlin hwimlar det af Polffa militås rer af alla wapen, hwilka samtlige taga wägen åt Fraakfurt an der Oder. Det berättas att Ryska Regeringen sändt någon till Königsberg, för att förskaffa sig upplysningar uti följande punkter: 1) hwarföre Preussiska Regeringen ite twingar Polacs farne att återwända; 2) hwarföre hon twärtom befordrar deras utrikes resor, och 3) hwarifrån dessa utwandrande Polackar erhälla sin subsistans. — Sedan wår stad öfwer en wecka warit befriad från Choleran, hafwa i dessa dagar åter flera anfall wisat fig, nemligen i förrgår 2, i går 6 och i dag