TITHNIWHNS ILHIELHVe N:r 3 af Tidningen Swenske Medborgaren i Stockholm för den 10 innewarande Januari inne håller följande artikel, hwilken hår på begäran meddelas: CUnder tider, då man lemnar Regeringen undfätte ningsefreditiver, fom utgå utur folkets fickor, måhända till stor del genom utpantningar, och fällan anwändas så, att de hielpa mid ben tid och på de ställen, då hjelpen werkligen behöfwes; på en tid, då man hår högre embetsmän prisa dessa statens undsättningar, såsom gåfwor af Kongl. nåd, och Äklagaremaktens heidukar söka wid Domstolarne inplanta hos folket den lära, att en Regering kunde låta folket swalta, om det ej behagade den anwända de Statte-anflag, fom lemnas den till nödlidandes understöd, — på en sådan tid synes der wara nådigt, att med en allmännare uppmårffams het följa de administrativa åtgärder, fom under hungerns och armodets hårda framfart inom Fäderneslandet, funna derpå utöfwa en mildrande inssotelse. Redaktionen anser fig alltsa böra meddela följande: Cistl. sommar lärer warit få stor brist på bråd i staden Landskrona, att flere hundrade personer i det lilla samhället, icke på flera dagar kunde för pengar hos Bagarne erhålla det, och nöden war dessutom få stor hos den arbetande klassen, att måns en derigenom war betagen möjligheten att frilla fn hunger. En Handlande derstädes, besörjde då om införskaffandet af 400 ft. mjuka Rågbröd, må gande 180 lispund, hwilka i närwaro af stadens Borgmästare och Tullförwaltare m. fl., från fars tyget såsom gäfwa utdelades till de behöfwande personerne, fom woro kallade att tillstädeskomma. Denna af en öfwerhängande nöd påkallade importzartifel, belastades med en tull: och konvoyafgift af R:dr B:ko 79: 24 ss. och H:r Lundgrens und. ansökning, att blifva befriad derifrän, byvilken ansökning synes grunda sig på den billiga för: mwåntan, att Staten ide under hungersnöd och dyr tid bör förswåra för enskildte medborgare alkla ber mödanden, att funna hjelpa fine lidande medmennic ffor, bar endaft föranledt följande nåd. Resolution: Kongl. Maj:ts Nådiga Resolution uppå en af Handlanden i Landskrona J. A. Lundannan mansperson. CARL JOHAN, C. D. Skogman. Lösen 8 R:dr B:fo Strödda Underrättelser. Märkligt fysiologiskt fenomen. — Ene gelska bladet The Lancet berättar följande och upp: gifwer sasom sagesman en Läkare wid namn Hoare: ÅEn Mir Higgins fru, boende nåra Glastonburg, födde honom tre dötrar efter hwarandra. Som ban. heldre önskade fig någon fon, blef ban få förargad öfwer denna gäckade förhoppning, att han lofwade, att om hans hustru skulle få ännu en dotter, så skulle han aldrig tala till detta barn. Detta löfte upprepade han, då hustrun för fjerde gången war nära sin nedkomst. Till hans stora glädje födde hon en son, och denna glädje minskades icke af nå gon omständighet ånda tills barnet började tala. Till sin förwåning och ängslan fann han nu, att medan gossen lätt kunde säga några ord åt fin mor och fina fyftrar, få funde deremot ingenting förmå bonom att yttra ett ord till fin far eller någon Denna besynnerlighet fortfor få långe fadren lefde, i 30 år; hwarken fmefninsz gar, bot eller löften hjelpte och den olycklige fadren yttrade ofta med tårar fin smärta öfwer följderna af det förhastade löftet. Men wid fadrens död, fom skedde under det nu förflutna året, började den unge mannen åter att funna tala, lika wäl till karlar fom qwinnor. Det Engelska bladet uppgif wer fullständiat hans adress, och förfåfrar att så wäl ban sielf fom hang mor och systrar, funna för hwar och en witsorda uppgiftens sannfärdighet. För några år sedan gifte sig en ung Grefwe Rochefoucault med en Smedsdotter i Paris. Slår ten, en af de äldsta och namnkunnigaste i Franfrike, nefade sitt bifall dertill och saken måtte gå till Domstol. Då, emot slägtens påstäende, att flican genem intriger sökt winna den oerfarna ynglingens hjerta, flera wittnen intygade, att såmäl hon som föräldrarna med yttersta grannlagenhet behandlat denna sak, och länge, men förgäfwes,