då BelgiskHollåndska fredsfördragets ratifikationer stulle wara utwerlade, frår nu för dörren, och det säges och synes bestämdt, att hwarken Ryssland, Preussen eller Österrike wilja ratificcra det. Eng: land skall emedlertid icke lätt låta förmå fig af Kenung Leopold, art för hans skull störta fig i ett kostsamt frig. — D. Pedros erpedition wid Belle isle skall nu wara segelfärdig, komplett bemannad och utrustad. Om inga missgynnande omftåndigheter inträffa, wäntar man en god framgång af expeditionen; emedlertid anmärkes att någon oenighet uppstått bland de Porcugisiska emigranterne, hwaraf några äro stämda för D. Maria och andra för D. Pedro. — Korwetten Pearl är ankommen till Portsmouth från Terccira, hwarest 10,000 Patrioter, alla wäl bewäpnade, inwäntade D. Pedros erpedition, för att inskeppa fig mot Lisabon. Mi gucliterne anstiftade i December en funmanhvåris ning uti Foyal, för att störta D. Maria och mörda derwarande Engelsmän. Tre af de upproriske blez wo skjutna och andra arresterade. — Uti Jrland framhärdar OConnell i fin fyr stematiska opposition mot Regeringen, och will nu äfwen förkasta reformbillen, hwilken han i början understödde, om icke Ministären bewiljar honom 125 ledamöter i Parlamentet för Jrland. — D. 13 Fan. The Courier för i går förmår ler, att de fem Befullmäktigade den 11 dennes dfwerenskommit om em förlångning af ratififationsterminen från d. 15 till den 31 Jan,, till hwilken ända ett protokoll blifwit undertecknadt och kurirer med underrättelse derom af de särskilta Ministrarne afsända till deras resp. Hof. Detta protokoll blef med Konung Leopolds ombuds (H:r van de Weyer) bifall affattat. Man hoppas numera att en Sfroers enskommelse till alla parternas tillfredsställelse skall komma till stånd, ehuru försök till modifikationer ide lära uteblifwa. För öfrigt framhärdar Cvous rieren i sitt påstående, att de nordiska Makterne icke ämna ratificera traktaten utan under wissa will: kor. Morning Chronicle säger deremot: Ii funna ur god källa försäkra, att Österrike, Ryssland och Preussen gifwit wår Regering beftåmda förfåkrin-ländska Parlamentet AE ORTER IV ULUUCA frall AN talet af de nya YPeererne ha blifwit bestämdt til 45 a 50. — Det af OCConnell sammankallade Sr: tyckes hafwa förolyckats. Blott Hu Parlaments-ledamödter infunno fig wid famman: trädet, fom hölls inom lyckta dörrar utt Dullin d. 9 dennes. — Choleran skall, enligt rykte, hafwa wisat fig i Edinburg. Sjukdomen har ut den trånga omkrets, hwarest den hittills herrskat, borts ryckt omkring 600 personer. — Enligt underråts telser från Lisabon af den 31 Dec. hade Presterne trädt under wapen för deras afgud, D. Miauel! Staden war uppfylld af truppar. Af twångslånet war knappt en sjettedel influten. . Paris d. 12 Jon. Rörande Jtalienska anger lägenheterna förmäles, att Frankrike endast ämnar tillata OÖsterrifista truppar inmycka uti Legationerna, under det willkor art ett lika antal Franta trupse par skola deltaga i eckupationen. — Det berättas, att Portugisiska Hofwet har att wänta werksamt understöd af en nordisk Makt, och att Spanien utan fruktan kan förena sina stridskrafter med Portugals, emedan Frankrike är förmycket snselsatt, for att inblanda fig uti halföns angelägenheter. Toulon d. 6 Jon. Enligt underrättelser från Navarino ar den 25 Dec, bade ett inbördes Frig utbrustit i Grekland. Kolofotroni haller Napcli di Romania befatt med sina truppar och erkänner icke Nationalförsamlingen i Argos. Uti den sednare bade Mawrokordatos det storsta anhanget. Han och hans folleger bade medfört 7 till 8000 dewvåps nade till Arges. Nationalförsamlingen fofelfatte lig med revisionen af författningen och ämnade att mot slutet af Dec. afsanda en deputation till Lonz don, för att för Konferansen stildra Greklands bes klaganswärda tillstand, förelågga densamma det nyaste konstitntionsprojektet och anhålla om under stöd och medwerkan till Grekiska statens definitiva organisation. Triest d. 2 Jan. Enligt bref frän Korfranz tinopel af d. 20 Dec. gjorde Porten ide mera nås gon hemlighet af def affigt att med wapenmakt slå Paschans af Egypten infall uti Syrien cillbaka. Ruftz ningarne bedrifwas derföre med största ifwer; den ena befallningen från Sultanen undanträngde den ans dra: bland annat är förordnat om anwärfning af 6000 Grekiska matroser från darve i Archipelågen för flottan, bwilfen få fort möjligt skall wara jes gelfärdig. — Wid Akre skola Egyptierne hafwa funnit kraftigt motstånd, åtminstone år det säkert, att, enligt nyaste rill den 20 Dec. i Konstantinopel inlupna underrättelser, denna fästning ännu förfwarade sig. Jbrahim Pascha försummade emedlertid ingenting, att föröka sitt anhang bland folket; uti de utspridda proklamationerna gifwer hans fader sig den gamla titeln af Chalif: ett nytt bewis på hans afsiat, att intaaa folket för Ma såsom en its