Arlig Swensk. är man ockrare derföre aft man påstår att Skänska Privatbanken ej äger rättighet utgisma valuter eller såkallade deposttiensbewis? Ke bå! penmagbrist för der personer med 3 4 4000 R:drs årlig inkomst och ofta med lika under erere arts wede, behafwa låna? Borde tar man förr Tunna räkna sådane i allmärhet höra till kapitglistenmå antal, ån deras, som ligga i ockrares klor? Dwem wet ide act eckrare och procentare Aro att betrakta som odjur? Kan det icke wara anledning. till allmärkningarne emot Pitads Privatbank? Åro Pris patbanker af Konung och Ständer tillåtne fer Det penningestocken stall ekas, eller år det för att med mera låttnad sätta der werkliga myntet i cirfulaton? ÅÄr rörelsekapitalet för ringa, för det att stellge slösare, winglare och öfwerdrifne spekulantet I e funna bekyannersfritt fortgå? Kan en egendom; rörelje eller broad handtering fom helst bestå, då 6 procents rånta först stall betalas ar beta och råtta märdet, och sedan föda sin såkallade ägare a la Signeur? Har bestämdt procentcriet beröfwat en del familjer nne gods? hr det icke troligare att desse egendemkherrår genom spel, slöseri, likndidhet och falska spekulationcr fallit i procentares och och rares händer? Är det rörelsekapitalets skuld, att man depencerar mer än man bör och äger, ech köper hwad man icke fan betala? Hirrstort rörelsckapital fordras för dylife spekulanter? Af, eller till tager lyr och därskaper genom lättad penningetillgang? Bör landets hela rcela egendom wara pantsatt för kringstrykande voluter? Pwarigenom bar mängsden ruinerat sig? Har aldrig en lätt penningtillgång I förening med öbäraktiga spekularioner wällat halte: brytarcs undergång, fom i fallet medtagit den års lige, godtrogne kautionisten? Kostar det icke ordent: ligt ranngerat folk mera att lefwa, och representera, just derföre, att den liknöjde skuldsatte kan gifwa ton? Har folkmängden i Riket tilltagit i propors tion med rörelsekapitalet? Hur ofta har det håndt, att arbetsamhet, flit och ordentlighet saknat län till det betopp hwarför ban ansetts säker? Hwilka menniskor falla uti ockrares händer? Hwad hjelp hafwa de att wänta af Privatbanken, hwilken för fin fullkomliga säkerhet har den stora försigtigheten att stundom icke utgifwa mer än halfwa summan emot hwad lånedokumentet innchåller, ifall detta icke anses mycket mycket säkert? Sugar eckraren någon annan ån den som söker honom? Men bes skattar icke Privatbanken bela samhället? Twingar icke behofwet de lånsökande i Ystads Bank liksäwäl att gå in på hwad wilkor man der föreskrifwer, fom hos procentaren eller ockrarep? Får man ide der fom penninaar emottaaa valuter, fast man icke det med den andra tagit? — man icke kalta det allmänt gångbara mynt osäkert, fast utgifwarne äro rika, då det beror af slumpen eller godtycket att emottaga det? Har icke Konung och Ständer bestämt minsta anwisningssumman till 20 R:dr Banko, just derföre att sädane i allmän rörelse icke skola kemma i omlopp, och på det sämre folk icke må af ockrare derpå funna piejas? Kan man tänka sig ett högre procenteri, ån att få 5 procent för det man sätter en stämpel och skrifwer ett namn på en bit papper, och räntan förut till på Fopet? Om hwar och en i mån af sine till: gångar och med erfånd lika redlighet, fom Skånska Pridatbankens Direftion, företog fig att utgifwa valuter till det belopp för hwilket man kunde äga kredit, hur kom det då att se ut med wårt, förut nog dåliga, penningewäsende? Kan Privatkanken i Östad hafwa privilegium erclusivum på utgifmandet af valuter? Om den otroligheten kunde wara möjlig, få frågas, bör en sådan undantagårefolus tion icke efter författningarnes föreskrift 3:ne gåns ger införas uti poftz och inrikes tidningarne? Som ingen fan winna utan att någon på wisst sätt för: Ierar, år det då ide gifwet, att ju större winst )rivatbanken lemnar, blir ide def större landets Åntaf od) mångens skada? Om behofwet werkligen påkallade ett större rörelsekapital, wore det då icke bättre att Regeringen ökade länetillgångarne? — då wants åtminstone den fördelen art Landet, lift Pelifanen, fugade fig fielf, men hade någon nåring deraf; kunde det ite med ena banden gifva, hwad År icke förhållandet annorlunda med Privatbanken: tager den ej med bäda händerna och fer efter mera? Om valuter komma i allmänt omlopp, funna ide desse blifwa lika fartiga för bankrotter, fom blodet för slagfluss? bådas häftiga omlopp är lika dödande — eftersom man skall anse penningen i ett rike för detsamma som blodet i menniskan. Blodstörtningar anses mycket farliga i allmänhet — fon ide en valuts utstörtning äfwen hafwa farliga följder för mynts wäsendet och allmänheten?Som bcehof, brist och tillgångar bestämHma wärdet på allt här i werlden, så frågas: har penningetillgångarne warit för ringa, efter nu myc: fet gäller jemt en fjerdedel emot hwad det är fla: get till? Kan 10 millioner R:dr Banko wara utrikes, då icke en tolfskilling af detta mynt numera går utrikes i någon rörelse? Om än utgifwandet af säkallade Ystads valuter möjligen funde förkla: ras för mindre olagligt än allmänheten tror, och kunde utesluta (som man synes wilja säga) det sämre myntet, så frågas med förundran ärlig Swensk: på bwad fått funna Skånska Privatbankens sedlar anfes bättre än Rifets mynt? Den största lycka