förkunnade deras rörelser. Autcriteterne låto trup: par genast framrycka mot lugnförstörarne. Då alla försök, att i godo stilla dem, blefwo fruktlösa, måste man slutligen bruka wäld. Nationalgardet och linjetrupparne beredde fig att urpfylla s sin pligt. Nu wille arbetarne underhandla. För att förekomma blodsutgiutelse, begåfwo sig Prefekten och General Ordonncau till dem, men blefwo genast af de ra: sande gripne och såsom fångar qwarhållne. Emed: lertid låt General Roguct, fom war sjuk, föra fig till stadshuset, och beordrade truppar att angripa och) omringa Eroiv:Roufe. Jnnan kort blefwo också alla de upproriska tillbakadrifne till denna förstad. Den bewäpnade makten segrade på alla punkter och besatte wägarne. Rebellerne gjorde numera nya förslag, hwarpå Gen. Roguet förklarade, att Pre fekten och General Ordonneau måste framför allt frigifwas. Prefekten äterkom också werkligen genast till Lyon, men Genecralen qwarhölls änau. Så stodo sakerna den 21 om aftonen. Under natten skulle truppar från Bourgoin och Trevour inrycka. Tywärr hafwa flera Nationalgardister, Officcrare, Soldater och Fabrikanter fallit offer för sitt mod. — Ett postskriptum of Moniteuren för i dag för: mäler, att Konscljpresidenten erhållit en staffett, hwilken det lyckats autoriteterna i Lyon att afsända till Regeringen. Brefwet år daterat d. 23 dennes 1 f. m. Arbetarnes uppror hade förnyar fig; de woro mästare af bryggorna och hade afbrutit alla kommunikationer. Trupparne förswarade frads: huset, tyghuset och krutqwarnen. De upproriske bade frigifwit Gen. Ordonneau. — En fenare ffrif: welse kl. 5 om morgonen förmäler, att stadshuset efter härdnackadt motständ blifwit utrymdt, och det synes som autoriteterna och trupparne, såwäl för att förekomma widare blodsutgjutelse, som för att underlätta deras förening med de stridskrafter, hwilka från åtskilliga håll förwäntades, hade dra: git fig tillbaka genom förstaden Saint-Ctair. Moniteuren tillägger att Regeringen Hittills icke erhållit några andra underrättelser. D Detta af brands AA me ot. e e — åro beordrade tiil orbonesocpartemenitet, JStronpims sen afreser i dag åtföljd af Krigsministern till Lyon, — Wåra tidningar äro för öfrigt uppfyllda med privata bref och berättelser om oroligheterna i Lyon. Man inhämtar deraf, att infsurgenterne på några punkter utropat: Lefwe Napoleon IT, Republikens Sfwerbufwud!? Emedlertid war det likwäl till större delen endast nåden, fom bade bewekt arbe: tarne till uppror. De förde swarta fanor och woro bewäpnade med gewär, sablar, käppar och stenarGarnisonen uppgick till knappt 6000 man, hwaraf en del wägrade att skjuta på folket. Tredjedelen af Nationalgardet hade förenat fig med injurgenterne; af de öfrige inställde fig knappt 4000 man. Det war ett formligt borgärkrig: arbetare mot fas brikanter. Fruktanswärda grymheter föröfwades: tre ansedda Borgare blefwo mörsade i sina hus. Folkhoparne, fom i början uppgingo blott till omkring 6060 mennisker, inträngde i staden med hos telse att plundra och uppbränna allt: ökats ända till 40,000 och blifwit förstärkta af bewäpnade hopar från de närbelägna städerna. Från kl. 2 till 5 spelade kanonerna mot folket, hwilket å sin sida swarade med eftertryck. Af Nationalgardet noro (kl. 7) 60 stupade och mer än 150 sarade; äfwen många fruntimmer omkommo. Blodsutgjutelsen bland de upproriske måtte hafwa warit wida större; dock blefwo alla försök att storma deras upprättade barrikader fafänga. Man har gjort några hundrade fångar, hwaribland en andlig i werldslig drägt. Wid postens afgång, kl. 9 f. m., woro rebellerne mästare af alla högderna kring Lyon. Förstaden Croir-Roufe år en få fast position, att den ej utan en formlig belägring kan intagas. Man. de skola sedan omtalar äfwen oroligheter i Grenoble. Hittills (kl. 4 e. m.) har posten från Lyon ännu icke ankommit; alla bref från Grenoble, Nimes, Montpellier, Mar seille ete. hafwa således uteblifwit. Breslau d. 25 Row. Enligt privata under rättelser, hafwa Ryska trupparne erhallit order, Om