Article Image
wår befälhafware i stället för den ädle och tappre Gen. Uminski, har blott allt förmycket wisat fig grundadt. Wårt förhållande såsom underlydande twingade oss då till tystnad, men genom händelserna den 49 Juni anse mi of berättigade att öppet ut: tala wår öfwertygelse i detta afseende. Uminski förenade med militäriska talenter och en nästan till dumdristighet gränsande tapperhet, on eldig fofterlandskärleck, hwarpå säkert ingen skall twifla; meds gifwer man nu äfwen, att han fekade, så synes dock detta ide utgöra tillräcklig orsak att frantaga bor nom ett befal, fom säkert ingen bättre ån han skall funna utöfwa. Ögonwittnen till hans Ffrigsbrags der, bade wi ofta tillfälle att bedöma hans för måga och förtjenster, och hysa ännu i denna stund den fasta tillförsigt att Nationalregeringen och wår ärade Gencralissimus skola taga wår uppriktigaste önskan i efwerwägande och återgifwa oss wår för fin patriotiem och uppoffring få bekante General. Han skall aterupprätta fir företrädares fel, och genom segrar utplåna hwarje spår af den af oss beklagade förluft. — Den 4 Juli. Alla underrättelser dHwerens stämma deri, att den fiendtliga armäen droger fig rillbaka på hela linjen; några korpser skynda med största hastighet till Litthauen, för att strida mot insurgenterne, hwilkas antal dagligen ökas. De Litthauiske trupparne hafwa redan ställt sig under Generalissimus Skrzinetzkis befäl. — En tidning förmäler att General Chlapowski skall föra högsta befälet öfwer alla trupparne i Litthauen, och att Polangen blifwit intaget af wåra. Generalissimus har tillställt Nationalregeringen en berättelse om Gen. Chlapowskis operationer till den 11 Juni. Den 10 hade denne General efter ätskilliga fördelaktiga träffningar förenat fig med Gen. Gielgud. Resultaterne af Chlapowskis expez dition woro: 5 eröfrade kanoner med anspann, 1500 karbiner och ett lika antal fångar, hwaribland 2 Etabsoch: 20 Subaltern-officerare. Fångarne, med i Ryska lederna; dessutom afskar Gen. Chlapowskis korps fiendens kommunikation, paralyserade hans bemödanden att famla-refräter och magasiner, samt upplifwade modet hos iusurgenterne till fåderneslandets befrielse. — Wid slutet af denna officiella berättelse beter det: I detta ögonblick erhåller jag följande underrättelse: Fienden behandlar Litthaus erne på det grymmaste fått, och sålunda t. ex., då efter upproret i ssmiana ett regemente Kabardiner hade inträngt i denna stad, och insurgenterne i an: seende tiff deras mindre antal hade flyktat till ffogarne, räddade desjas hustrur och barn samt gubbarne sig i Herrans helgedom, i den förmodan att detta till Gudomen inwigda ställe skulle hejda frenz dens vascri. Prosten i sin skrud med korset i handen stod i spetsen för dem, som der hade sökt tillflykt. Likwål terrasserade de inträngde Kabardinerne in: gången till kärkan och mördade alla utan undantag. Öfwer 300 qwianor woro deribland, hwilka de, utom den dem kibringade död, behandlade på ett sätt, som man ej kan omtala utan afsky. Äfwen Presten fell ect offer for deras barbariska raseri, och hela Ossmiana förwandlades till en dfen. Ett den 2 dennes hitkommit privat bref beråtz gar sasom tillforlitligt, att Wilna, twunget of Hur: ger, efwerlemnat fig åt insurgenterna. — Wära underrättelser från Gen, Gielgud gå till d. 23 Juni. Han stod då i trakten af Wilna; Gen. Dembinili opererade på den andra sidan af floden Wilia, och Gen. Szymanowski war detascherad till Polangen, för att öppna kommunikation till sjös. — Den 5 Jult. Från Wojwodskapet Podlact icn erhålla wi den underrättelse, att Ryssarne nästan helt och hållet dragit sig tillbaka derifrån. — Gen. Rödigers korps håller Wojwodskapet Lublin besatt och Kreutziska korpsen har wid Nur åter gått of: wer Bug. J Siedlkce wisa fig blott fmå Ryska afdelningar. Fältmarskalken Paskewitsch 8 höggmar: ter skall wara i Rozan. Enligt dfwereneftåme mande underrättelser skall han till fin Regering hafwa inberättat, art ban ide förefunnit armsäen i det tillstånd att han fan operera med denfamma. . Polska gränsen d. 6 Juli. Privata under: rättelser från Warschau af den 4 dennes förmäla, att den fontrasreoolution, i anledning hwaraf talrika arresteringar ägt rum, wid närmare undersökning

16 juli 1831, sida 3

Thumbnail