säker leid. London d. 24 Dec. Times för i går säger: vFrankrikes och Englands Regeringar, och, fom wi äfwCen de andra stora Makterne, hafwa beftuDet enda tro, tat att erkänna Belgiens oafhängighet. willkoret är att regeringen skall wara monarkisk. dksem i Warschan, få har man ställen i Tyskland fett märkwärdiga meteorer på himmelen, fom säkert skola förfåra de sfwertro ännu intagna sinnena i en tidpunkt, af 1 KT då yckarta de sjademar grassera, ba passicnernas eld fertärer mennistornas hjertan, då nationernas inbördcs hat utkryter i wilda lagor, då landerna De af inbördes oroligheter och ödeläggelser, då fiera säärstilta frig stå for dörren och ett alls rig öfwer beta Europa blir swärt att undz fa. Natten tilt den 12 Nowember sag man 40 elofulor, som ucspridde en blivtfiråle i det de upp sicgo, oc) rörde sig mot sydost med ett hwisslande ljud; hwarandra, och då de föllo ved gåfwo de ett sken fom en stjerna ifrån fig. Flera of dessa eldkulor antogo regnbägens färger ofta föorsade de under der de förswunno. tonen kort före kl. 9, sago flera menniskor wid Minden ett Mart sken, fom under en tid af en half minut utforidde ett starkt ljus öfwer husen och gas torna och derpå förswann, utan att man kunde upptäcka orsaken. Wid samma tid blefwo twå uns ga personer, som fkulle gå från Minden till byn Döben, en half mil derifrån, plötsligen omgifna af en klar elkd, som gnistrade och fladdrade med strålar, hwaraf många woro få långa och tjocka fom en arm; de lade fig tåt på deras kläder, omr gäfwo tråden wid sidan af dem och framsfkjöto utöfwer dem upp i luften. De wandrande hörde intet ljud wid detta fenomen och kände ingen obe: haglighet deraf utom en kittling i ansigtet, och hären reste fig på deras hufwuden, liksom wille de rifwa fig lösa. De kommo fnart ut ur elden, och då de wände fig om för att fe efter den, war råttad om Den 6 December, om afz Af tidningarne har allmänheten bkafeer underz den betydliga stöld, fom nyligen forofz wats i Askersunds kyrka, oh hwarje rätt innig lärer wäl åtminstone onska — om han ån ej på annat fått fan bidraga dertill — att stolden matte blifwa med snaraf ste upptäckt och bofwarne befors drade till fitt wälförtjenta straff. Ty wärr! År det likwäl nuförtiden ganska sällsynt att s:ulet guld cller silfwer fas reda på; lönar sig för wäl för hälare, och fom ordspråket lyder, fr långe bår fare finnas, finnas äfwen stjälare! De förre torde man ide utan skäl till en stor del misstänka bland den mängd We estgöthar och lump samlare, hwarcill nu i sednare tider kommit Polska Judar och erpes stryka re ng Ä landet, och alltid äro is köpa silfwer och guld, då de med diter, som till hands att mot ringa för att sedan prafräerars det uteikes, lätthet funna dermed smyga fig öfwer; men för jJfrigt funna wål tjufwarne, få wäl fom deras medhållare, wara temligan säkra för att blifwa upptäckta, då, enligt berättelse, wissa bönder i granns skapet af. denna gränsort handla i stort med allt det guld och silfwer, de kunna öfwerkomma — det förstås att stulet gods fås för bästa köpet — och då en af dem till och med påstås hafwa smältugn, få år all närmare upptäckt af åtkomsten omöjlig, och waran lättare att praktisera öfwer till Dan: mark. För att bättre lyckas, skall en of dessa filfs werhandlare under siaa resor uppgifwit sig hafwa uppdrag till uppköp för Bankens räkning. Denna lögn hol likwäl på att bringa karlen, såsom allmänt efterlyst, på fångkärran; emedlertid fortfar handeln, uppköpare ströfwa omkring från by till by, ända in uti Sweriges mest aflägsna prowinser, och nu då kursen år 140 5ss. och Banken ej betalar mer ån efter 128 ss. blifwer det en betydlig winst, isynnerhet fom de mot dessa redbarheter öfwerlemna bonden tillbaka lurendregat utländskt kram. Man pästär att genom d dessas åtgärd är i sednare tider D2D Å