J.::ÅU QUctttd! AUTBUVLET gen hafwa gjort sig mycken möda att åtminstone förs l bibehällande af högsta befälet öfwer Parifersnationalgardet. Men Lafayette forblef obe weklig, och Gencrallojenanten Mouton, Grefwe de Lobau, kånd for fina wapenbragder under republi: fen och Kejsardömet få wäl fom äfwen för sitt deltagande i prowisoriska regeringen, har blifwit rcttists? YLE må honom till ställd i spetsen för Parlfersnatiwnalgardet. — Gcz neral Lafayette bar i en dagordres tagit afsked af nationalgarderne. Han uppmanar dem att om möjligt fördubbla deras werksamhet i tjensten, för att wisa honom deras tillgifwenhet. Konungens patriotiska omtanjfa — säger han — har trafsat alla erforderliga matt och steg. Af hela sin själ och ej utan rörelse — beter det wid siutet — needs strifwer er gamle och tacksamme wän dessa fa ord för eder. — Grefwe Lobau bar redan tillträdt sin nya post genom en dagordres, hwari han förs klarar att frihet och allmån ordning frall wara hans walsprak. J går hade man utspridt det rykte, att en samman swärjnng mot Kammaren war å bane, bwarfere alla wekter wid palatset blefwo fördubblade. Äfwen Pairskamma ren war omgifwen af talrift linjeinfanteri oh na tionalgarde, hwilka biwuakerade kring tio stora elr dar. Omkring 800 studenter hafwa i dag begifwit fig till General Lafayette, hwilken, äfwensom H:r Odillon Barrot, höll ett tal till dem. Alla ropade: Lefwe Lafayette! men af några röster hörde man afwen: ned med Centrum! Studenternes tåg ge nom hufwudstadens gator war anständigt, dock woro Tuillerierna stängda och truppar uppställda på borg: gården. — En son af H:r Mesnar, Hertiginnans af Berry Stallmästare, år arresterad, och en wigs tig korrespondens har hos honom blifwit funnen. — General Mina har åter lemnat Paris och befinner fig i Toulouse. — En från. Neapel hitkommen resande försäkrar, att en utomordentlig gäsning råder i Rom; de förnämsta familjerna hade i för ening med medelklassen gifwit interims-regeringen. Deputcrade Tv ert bv?) Biskop etc. (1) — Liksom i nästan alla Sdweibers Cantoner föregår äfwen i Waadtland förändringar i konstitionen med mycket tumult, plantering af frihetsträn o. s. w. Det stora Rådet i Lausanne har derföre med stor pluralitet den 18 Nowember funnit fig föranlätet art organisera en konstitucrande församling. J Genf är allt lugnt. — Idhyweit: zarnes åtra skall wara Cantonernes förening under en gemensam regering, lik den Nordamerikanska. Rom d. 14 Dec. Lyckligtwis täckt en sammanswärjning, sem fört: utbryta. SPV RET PJ Peer vv ER RF 1 UU PVE , bar man Pp den näatt sfrulle Ludwig Bonapartes äkdste fon mar, fom det pastas, upphofemannen: ban och 490 andra, bwaribland äfwen ansedda personer, äro insperrade Engelsburg, windbryggorna åros uppdragaa och kanonerna laddade. Alla Bonapartes slägtingar äro ferwista från kyrkostaten; endast Hicronymus har genem Ryske gesandtens bemedling fatt qwarblifwa. Schweitz. Äfwen i åtskilliga, ja nästan i de fleste Sdmweiker-Cantonerne förega för nåvmar rande mer eller mindre oroliga rörelser, för att utwerka förändringar i författningen. Den 22 Now. woro ite mindre ån 7000 personer samlade i Uster, för att fatta ett beslut i detta afseende. På måg: wisarne i trakten deromkring woro uppfatta tre: färgade fanor med följande inskrift: IBaknen upp J Schwcitiska landets Söner! för att åt eder grundlågga en fann frihet! få tillropar eder Gud och edra förfäders blod. Waknen upp från för: derfwets skändliga fömn! Det år hög tid att I ber frien er och edra efterkommande från ewig tvåldom Berlin d. 4 Jan. Man will hår weta att den afsöndrade korpsen af Kejserl. gardet Fall den 42 dennes utmarschera från St. Petersburg. De begge armee-forpferne, hwilka skola framrycka mot Warschau, bestå af 150,000 man. Då Fåltmarfkalken Diebitsch blifwit angripen af den Moldaus iska wexelfebren, få kommer Grefwe Paskewitsch att öfwertaga högsta befälet. (Underrättelser från St. Petersburg förmäla, att Dikbitsch redan är AA we A2 cc 0—4 JA(C.