Jnsändt.) En ny Kongl. Förordning till förekommande af oloflig införsel eller utförsel af waror har der dewo sistl. Now utkommit, att från och med naska år träta i werkställighet. Då denna Förordning ej fan undgå att ådraga fig allmänn upemärksamheten i högre grad dn def föregångare, i anscende till den utsträckning i anhallningss och wisitationsrätten de: insärcr, samt ten obefämthet. i bestraffningarne fom öfwerallt deri råder, med ett ord: för den stora osåkerhet den allmänhet medförer, torde det ide wara ur wagen att fara nagra forskande blickar på de principer, fom för siiftningen o Tullagar hår i landet allmänneligen warit gällande och äfwen uppenbara fig i den nya förordningen. Då i 13:de århundradet lagarne om kyrkofred, qwinnofred, husfred och mågarred stiftades, ansågs derigen om ett stor fig wara taget från barbari till hyfsning och samhällsskick. Stiftaren af dessa lagar flår ockfå fom en stjerna i natter och hiftorien anser honom wärdig sitt tidehwarfs och efterkommandes tacksamhet och beundran. hänge framskred tiden inna ben tanke föddes, att samhällets mål kunde fordra en större inskränkning i någon af desse wälgörande lagar. Henna tank år samtidig med den om möiligheten att i Tullärenden här i landet göra probhibitivsföfiemet. gällande — detta system, for så uppenbart strider mot menniskans naturliga rättigheter, Swenska nationallynnet och landets sanna fördel. Då grunde år osäker måste afwen hwad derpå bygges blifwa swagt. Då i lagstiftningen origtiga principer följas måste äfwen lagarne fom derpå stödja fig, blifwa skadliga. Många åro de skäl, fom tala mot prohiditiva Tullsyskemets införande i Gmerigs Då man betänker wårt landa widsträckta kuster samt fattigdom på folk och penningar, erfordras ei mycken skarpsinnighe för att finna, det kustbewakningen aldrig fan motswara det ändamål, fom dermed åsyftas. Att inhemska tillwerkningarn ei vå lånat när motswara landets behof dr äfwen en fanning, lika påtaglig fom den af erfarenheten witsordade, att Tul förbuden icke synnerligen medwerkat till nåringarnes uppkomst. Jnduftrien är ett barn, fom ej tillwaxer eller blir starkt för än det afwänjes. Jcke eller går det storwerk, om det, i förtid alt radt och swagt, skall hämta fin enda näring af den pen sion, Staten, vå det helas bekostnad, består. Frihet är dess element och täflan dess häfkraft; men ide Hinner det lång: om det blott täflar med lika wekliga stackare fom det sjelf dr. Det blir da på fin höid en öfwermodig sålle, som gör ont inom den krets, der han wet sig wara skyddad, och ald rig försöker fina krafter med den starkare fom på afstånd mana honom till frid. — Med detta allt wilja wi ej annat såga, Än att, om industrien i Swerige fall hinna någon höjd oc göra någon werklig nytta, måste def idkare sättas i tallan med utlänningen och ej widare lyftas under armarne än for är höast nödwandigt. Alla waror böra wara till införsel lofsifne emot tull, och denna tull bör wara få inrättad, att der i förening med transportkostnaden, bereder den imhemske fabrikanten en skälig winst. Kan denne ej på detta sätt bestå, m ban gå under, ty såsom pensionär af Staten gör han aldrig nytta. Wi wilja såsom exempel anföra klädesfabrikerne he i landet. Sedan dels genom Regeringens och dels enskildes omsorger och uppoffringar fåraflen är i tilltagande och fna efter allt utfeende binner till den höid, att tillräcklig ut af alla slag blir inom landet att tillgå, inse mi ej, hwarföre kläde här bör funna tillwerkas till lika godhet och för lika pris fom det utländska, helst då man besinnar, att transpor tostnader och tull skulle särskilt betunga det sednare. Om nu allt utländskt kläde kunde från landet afhållas, så skulle j den inhemske fabrikanten derigenom berättigas att ej wara nöjd med en sådan winst som wi här ofwan uppgifwit, uta kunna beskatta oss ester behof och kanske ändå lemna oss dålig wara eller icke ens sylla wåra behof. Då skulle man änd ligen tingas att inse det skadliga i prohibitiv-fyftemet; men kanske more det då försent eller och hade man köpt erfarenh ten allt för dyrt. Ganningen i hwad wi här uppgifwit kan swårligen wederläggas. Låtem oss betrakta tillståndet här landet. Den ena Tullförfattningen aflöser den andra och alla synas de mindre öfwerensstämmande med det allmänne wål. Utländningens fleste produkter höra till wåra nödwandighetswaror. De brukas också utan åtal, afwen om de ar