namn, att en Sekreterare wid Franska Gesandtskapet ankommit till Bråfel ech hade yttrat att Fran ska Regeringen önskade fe frågan om uteslutningen för närwarande ögonblick bilagd. Denne Sefreterar örklaräde widare, att Frankrike önskade frid och endrägt mellan de begge länderna och Belgiens lycka Efter detta meddelande uppstod ett häftigt larm i Kongressen. Församlingen hade ide mera utscende utaf en kamma ee af en nations representanter. Man skrek öfwer wäldsamhet, militärisk inblandning förräderi. Jo, mar git ännu längre, i det man betraktade dem, hwilka ämnade rösta mot uteslutandet sasom Orangister, sasom fäderneslandets fiender ete. Presidenten hade mycken moda att återställa lugnet Antwerpen d. 26 Now. Just nu ankom till Holländska eskadern den underrättelse, att Ko nungen af Holland i öfwerensstämmelse med protokollet of den 17 dennes antagit stillestäåndet, och at fienötligheterna till lands och sjes i följd deraf skola upphöra. — J går hafwa flera corpser friwillig afgått härifran till gränsen. J dag hitwäntas 15 till 1800 man reguliera truppar. — 28 hit defti nerade fartyg hafwa i Blissingen blifwit belagda med embargo. — Man forsäkrar att S:r de Ila Roche foucault, Sekreterare wid Franska Gesandtstapet i Haag, afrest till Brussel med det förslag att d8 Kom nussarier, 2 Fransmän, 2 Engländare, 2 Lelgier och 2 Holländare, stulle utnämnas, för att bestäm ma gränslinjen och afgöra de stridiga punkter, hwilka å begge sidor få i wägen för stillestandet. —Lt —