-:f 323— .AD HkHH PO eTFTTLA Ställsen Till feljo af någras uppgifter; torde en del af denna corps, i ferening med ett lika antal fruppar från en annan Tyst Makt, besätta storhertigdömet Luxemburg. Paris d. 24 Now. Fästningswerken wid hamnen i Toulon försättas i förswarsstånd. Alla wåra tidningar häntyda på de närwarande stora rusiningarne utomlands, och uppmana Ministren att fordra förflaring deråfwer. — På Spanska gränsen utsprider sig ett rykte om uppror i Balencia, Cadir och Barcelona. — Det berättas att hela Österrikiska armåen skall sättas på krigsfot. — Den 26 Now. General Clauzel fullföljer utförandet af sin plan till Algieriska gebietets pacifikation och utwecklingen af sina kolonisationsprojekter. Han har emcdlertid lemnat Algier, för ert i spetseu för några truppar tåga mor staden Midia. Han har för afsigt, att stingra de hopar, hwilfa ånnu äro Beyens af Titeri anhängare, od) att trygga kuststräckans kommunlkatkoner med del inre af Afrika. — Wär Regering bar, med bibehållande af och neutralitet i Belgifka frågan, ingar: wanstapliga handelsforhällanden med Belgien. Da eckupaticnen af Scheldeflodcs mynning aftråt Belgicrne all kommunikation med Occanen, sa hafwa flera Handelshus i Antwerpen och Brifd erhållit tullfri transit öfwer Dinkirchen och anera Franska hamnar. — Bref från Mezieres af den 21 dennes berätta att ansenliga sastningsarbeten bedrifwas i Trier, Luremburg oc) Saårlonis, hwilka samtlige platsar äro prowianterade för ctt år. Man uppgifwer antalet af de från Saarlcuis til Wesel up! slällda truppar till 90,600 man, — Enligt tillforlirliga berättelser wäntas Carl X till Kyrkoftaten. — Det beråttas, att en Observationsarmec af 150,000 man, under Marskalken Gerards befäl, skall upp: ställas pa wara Rbengrånjer. Venloo d. 24 Now. På det rykte, att Holländarne under Hertigens of Sadfen-IWWeimar befäl med 40 kanoner framryckte mot wår stad och moro blott 4 timmars måg hårifrån, lemnade öfwer 700 inwanare staden och redan kl. 5 c. m. woro portarne stängda. Ännu har emedlertid ingen: ting förefallit. J Lördags inryckte Hertigen af ESacbtfenYWelmar med 4506 man i Macstricht, hwarest hans truppar qwarstanna twenne dagar och skela cetefter med kandnerna marschera mot mår stad. General Göcorge skall wid samma tid med 2000 man marschera från Nimwegen, för att utanfor wara murar sammanträffa med Prinsen. Allo wallar hafwa emedlertid blifwit försedda med grofwa kanoner, och de mid Bruckhuisen Holländarne fråntagae 800 fot krut åro införda i staden. Besättningen ar 1500 man stark. förtid) d. 25 Now. Mycket wigtiga underrättelser cirkulera i detta ågonblick hår. Man säger att Ryssland förklarat Kongressen, att derest familjen Nassau utestutes från Belgiska tbronen, så stulle det förklara Belgien krig. Äfwen tillägger man att Frankrike underrättat Kongressen, att det ej wille under: stödja Belgien, om Nassauska Huset uteslutes. Kongressen, fom under dessa meddelandon bade låtit Tribunerna wara utan ähörare, skall härpå hafwa förklarat sig permanent. (2) — Den 26 Now. I dag utsprider fig det rykte, att Holländarne under Prinsens af Sachfens Weimar befäl blifwit of Belgierne, med hwilka 3000 friwillige från Löwen förenat fig, angripna och efter en blodig träffning fullkomligt slagna. — Den 27 Now. Det i går omnämnda ryktet om en af wåra truppar mwunnen feger bekråf: tar hg. Det synes fom de wåra hade öfwerrumplat Holländska lägret, gjort många fångar och tagit ett betydligt antal kanoner. Bräfel d. 27 Now. Just nu har den underrättelse ingått, att Holländarne lidit ett betydligt nederlag nåra mid Macstricht. Wåra friwillige skola hafwa gjort 2000 fångar och eröfrat 34 fanoner. Hela staden talar derom, dock år ingenting bestämt bekant. — Tidningen Belge förmäler att den hemliga Kommitteen den 24 dennes warit mycket fors mande. H:r van de Weyer skall hafwa bestigit tribunen och betygat fin förundran deröfwer, att förs samlingen sedan en timma rådslagit öfwer ett diplomatiskt meddelande, fom först för 10 minuter sedan blifwit till honom och hans Kommittee ingifwit. Deröfwer hade man ropat förräderi, och de deputc: rade från Antwerpen bade blifwit misstänkta att frå i förbindelse med fienden. Slutligen hade Hir van de Weyer meddelat församlingen det uppdrag en H:r Langsdorff, Agent från Frankrike, fom nyligen hitkommät, bade erhållit från sitt Hof till prowisoriska Regeringen och de medlemmar af Kongressen som bade ssörsta inflytandet, nemligen att uppfordra dem att ej utan undantag utefluta alla medlems mar af Nassauska familjen från Belgiska tbronen, få wida ett krig med de fremmande Makterne wille undwikas. Denna not hade af det skäl icke blifwit förelagd Kongressen, emedan den ej blifwit skriftligen