förklara fig inkompetent i Erministrarnes sak. — Marskalken Beurmont ar ned sina kegge joner bitz kommen från Portsmouth. — J utrikes Departementet hafwa konferanser ägt rum med Engelska, Fransca, Ryfka, Österrikiska, Preussiska och Nederländska Ministrarne. Såsem basis för dennaFönfes rans har, fom det berättas, blifwit antaget, att Regeringen af Telgien ej skall wara repubtikansk och att detta land icke skall forenas med Frankrife. Då man härom är ense, skall Belgiens oaftängighet. erkännas och dess inwånare bewekas att antaga en Sumcrän of Huset Nassau; äfwen stall man derefter träffa bestämmelser till bibehällandet af gränslinjen mot Frankrike. Rotterdam d. 9 Now. En just nu fnän Haag hitkommen kurir medför den wigtiga unders rättelje, att Konungen förklarat kusterna af Westslandern sa wäl. som hamnarne wid ÅÄntwerpen och Gent få långe i blockadtillstand, fom oroligheterna fortfara. Hwarje fartyg, fom ankommer till Schel defloden, skall afwisas, men deremot tilläåtas att inläpa i en Holländsk hamn eller och wälja en annan bestämmelso. Om: ett fartyg, offer erhållen behörig warning, oj fogar fig derefter, så skall det upps bringas och förklaras såsem laglig pris. Bröifel d. 10 Now. Engelska och Franska Gesandtskapernes Sckreterare, Hirr Cartwrigbt och Bresson äro hitkomma ech blefwo i går pressenterade för prowisoriska Regeringen; deras mipion är helt och hållet fredlig. Wäl underrättade personer påsta art de komma för art föreslå ett stillestånd emellan Belgien och Holland; det ser ut som Holländska trupparne skulle utrumma Antwerpen, Macstricht cd) allt hwad de hafwa besatt i de sydliga prowinserna, under willkor att de Belgiska Friwillige, hwilfa redan infallit i nordliga Brabant; inställa fina militäriska operationer, och att man respekterar Hol ländska gebietet, sadant det före 1814 war bestämdt. — Enligt nwaste berättelser från Antwerfen, börja derwarande inwånarne att något lugna sig äfwer fin belägenhet. Flera familjer, hwilka hade flnktat frän staden, hafwa återwändt dit. Handelsbodarne blifwa åter öppnade och rörelsen bårias å nyo; äfwen å Börfen hafwa affärerna åter tagit fin början. Underkandlingarne med citadellet fortfara. — En priwat skrifwelse från Antwerpen uppgifwer filjande förteckning på de wid branden i neder: lagshuset derstädes uppbrända waror: 15,000 kistor foder, 50,000 säckar Ffaffe, 100 kistor och 50 jus roner indigo, 1000 kistor kanel, 300 suroner Chinabark, 60 balar bomull, 100,000 kilogrammer fernbock, 600,000 kilogrammer Campech-och Gellhol;, 3,700,000 kilogrammer swafwel, 2500 fat potaska, 1000 kistor the och 1000 fat tebak. Widare är uppbränt för: 100,000 gyllen horn och rör, för 200,060 gyllen piment, ingefära ete., för 300,000 gyllen hattar: och bar, för 3,000,000 gyllen Manufakturs waror; inalles för 15 till 20,000,000 gyllen. Paris d. 9 Now. Enligt nyaste underrättelser från Spanska gränsen hafwa de Spanske fon stitutionelle beslutit att åter försöka fin lycka i deras fädernesland. Den 4 dennes höllo alla deras Generaler ett krigsrådi Bayonne, i hnilket ett nytt företag beslutades. Mina, som befinner sig i Cambo, har åter samlat nära 1200 man omkring sig. Från alla håll inträffa obewäpnade flyftingar i Bayonne, men tillika äfwen många desertörer från Spanska trupparne. Et. Esprit tyckes wara bestämt till ut gångspunkt för de blifwande operationerna. En del of de konstitutionelle ämnar inskeppa sig till kusten af Galicien. — Enligt en skrifwelse från Öfwerste Gurrea, daterad Frihetslägret i el Plan d. 1 Now. skall han i Aragonien blifwit med öppna armar emottagen. Twå deputerade från denna prowins skole wara ankomne till Bayonne. — Uti Wapenfabriken i Et. Etienne hafwa 150,000 gewär blifwit bes ställda. — Konungen af Sardinien låter sätta hela fin armee, 60,000 man, på krigsfot. — Wåra DDDD