andra motsägande underrättelser ingatt. Uppenbarligen års de konstitutionelles framsteg — om de göra några — högst längsamma, såsom det i anscende till deras swaga stridskrafter (irdet hela skola blott omkring 3000 man gått öfwer gränsen) icke annat kan förwäntas; också kan man ej tänka på någon framgang, om de ej finna betydligt anhang inom landet. — Enligt senaste underrättelser skola de konstitutionelle hafwa bemäktigat fig Vera och marscherat mot Frun. Ett helt regemente af 200 4 tullsoldater, beter det widare, bar öfwergått till dem under utrop: Lefwe friheten! Ett kloster har måst aflemna 800,000 Realer. — J Marseille wille man hafwa underrättelser om uppror i Cadix och Malaga. Det synes bekräfta fig att General Torrijos upprest oafhängighetsfanan i Tarifa. Mir dre tillförlittig år den på Börsen i Bordcaur utspridda underrättelse, att Mina fatt fig i besittning af. San Sebastian. — Den 23 dennes ingångna underrättelser från Pyrencerna förmäla, att allt war i rörelse på andra sidan gränsen, fer att understödja Minas operationer. Bref från Madrid berätta, att den största gäsning råder i denna hufwudstad. — En telegrafdepesch från Bayonne af d. 22 Okt. berättar att Mina dagen förut utan motstånd med 400 man inryckt i Vera samt framträngdt ända bortom Lesaca. — Från Spanska gränsen berättas att Valdez den 18 Okt. wid Bidassoa, 8 mil från Fuenterabia, slagits med Kongl. trupparne. Franska truppar stodo på andra stranden, för att skyddawårt gebict och att, i händelse flyktingarne återwände, afwäpna dem. — Ett rykte förmäler att Vigo bemäftigat fig dalen Aran, och att Jaca med pitt citadell jemte 117 kanoner fallit i de konstitutionelles händer. Staden Vittoria stall wara i fullt uppror. — — Man påstår säsom fullkomligt säkert, att en förändring i Franska Minifteren kommer art äga rum före d. 3 Now. Dordrecht d. 27 Ckt. J går morgons ankom Prinsen af Oranien från Antwerpen till Mil: lemsdorp. Före sin afresa hade han utfärdat en proklamation till Belgierne, deri han på det högsta beklagar, att han oaktadt alla fina ansträngninger ej förmått art återställa lugnet i Belgiska prowinserne. Belgista Grånsen d. 17 Ckt. J Åhenpreussen fortfar man med eftertryck rusta fig. Fåftningarne prowianteras, regementerna kompletteras och allt förberedes för ett möjligt krigsutbrott. Hamburg d. 1 Now. Wåra underrättelser från London gå till den 29 Okt. Regeringen skall hafwa beordrat truppar till Kent, för att stilla oroligheterna derstädes. Morning Herald will weta att hela Galicien är i uppror. Paris d. 20 Okt. De folkrörelser, hwilka under några dagars tid stördt lugnet härstädes, äro efter allt utsecade nu slutade, och derföre hafwe wi att tacka wår ädle Monarks beslutsamhet äfwensom samtlige Autoriteternas bestämda uppförande och Nationalgardets förträffliga hållning, mot hwars äkta patriotiska tänkesätt, hwarje dylikt försök måste lida skeppsbrott. Oroligheterna bland folket föranleddes isynnerhet af. ryktet, att det beslut i förrgår blifwit fattadt af Ministren att uppskjuta Exminiftrarnes process still slutet af December eller början af Januari; Konungen wille till och med, fom det ja: pes, fördrdja den till slutet af Februari. Om aftonen mot Fl. 7 rördes trummorna, emedan en an: senlig folkhop redan wid denna tid samlat fig på inre gården wid Palais-Royal.. Nationalgardet gick styndsamt under. wapen; Polisen tillslöt gallren emellan kolonnerna, få att en mängd menniskor blef: wo insperrade. Folkhopen bestod till större delen af den sämre klassen: en hop pojkar om 16 till 18 år gjorde isynnerhet mycket buller. Konungen Hade just sällskap wid bordet, då de fruktanswärda ros pen: DOId öfwer Erministrarne! Ned med Iejuiterne! skallade tät under hans fönster. En chor af talrika stämmor upprepade Parifer-fången och Marfeiller-hymnen, och snart ankommo en mängd nys j fikna från trådgårdarne; bland folkhopen tror man fig hafwa igenkänt 4 unga personer, hwilka sedan 40 dagars tid alltid warit främst i alla folksamlingar. Snart kom allt i rörelse i palatfet; uti de