ån Löttid, för att skydda dam mor hwarje nytt angrepp af Holländarnc. — — Courier des Pans as innehäller följande märkwärdiga artifel rörande Belgiens närwarande tillstånd: Bolgien skall icke af sjelfu erdy men om man ej tager sig till wara, så kommer detta sielfmord förr att degäs, an an cis formodar. Hwad år då rewolutionen? Sar den klott, hwad den skalk wara, en onmstertning Holländska Regeringem och Bcelgiska oafhängighetens grundläggning? Cler år den snarare om lösppning of alla. wilda passioner, ett godkännande af plundringar, ett tillfälle for det råg oc) wan miga wakdet att utdfiva fin grymhet? Natwnerna funna ej lefwa utan Regering, utan en stark stituerad makt. Man öfnerlemne samhället ät wäldsam hetens herrawalde, utan att bestrassa Waldårkarne och utan skydd för personer oc) egendom, och en tillflyftsort hos röfware lemnar mera fås het, ån wårt ödelagda land od) wåra till plundring prisgifna städer. Ör ning och säkerhet-är första hofwet! Holländska tyranniet år nu tillintetgjort, men ett tusen gånger mera förfärligt tyranni skulle nna uppkomma, nemligen en förblindad och rofgirig pöbels, fom med. bewäpnad hand förklarade krig ot medborgare och egendom, och fom med rof och mord skulle besudla wår ärorika rewolution. Unrrättelserna från Hennegau äro bedröfliga och de äro der få mycket mera, som symptomerna till: archi synas sammanhänga med brottsliga planer och hemliga komplotter. Der år det ej mera fiender, n man mördar: det är medborgare, hwilka man ranar, bröder, hwilka man nedhugger; anfedda: ndlande, näringsidkare, hwilka i landet spridde öfwerflöd, blifwa skamlöst utplundrade af en före rrad pöbel; stora fabriker, hwilka utgjorde wårt lands åra: och wålstånd, blifwa nedbrånda, och wi o twungne att sätta wåra egna städer i belägringstillständ för att stysva dem mor inre barbariskander. — Rewolutioner äro stora och sköna, då de företagas till frihetens och ciwilisationens bästa; u de klifwa ert fruktanswärdt ondt, om de genom ett olycksfullt fortskridande åstadkomma handelns industriens förstöring, om borgerligt krig od anarchi blir sista resultatet af folkrörelserna, och om skräck-regering skulle organisera fig i frihetens namn. — Då wi ej mera hafwa något att frukta! Hollåndarne, och de fremmande Makterne genom egen förlägenhet äro dömda till owerksamhet, så om off nu i frihetens och fäderneslandets namn sluta oss till hwarandra, för att återställa och befästaMAT Anekdor.— Uti Notices biogr. sur M:r de I-eopoldläses följande Anckdet, fom ganfka träffande skikdrarintima förhållandet emellan. Gustaf III och Ekalden. Sekteraren. Sruer, en man med fri oth priktig karakter, instruerad och isynnerhet begissven på qwicka infall, hwaraf man anför en mångde ande hvar: od hokliaa ordlefar, war en af Leopotdos nårmate bekanta. Han hade kommit till StockÖ m på några dagar, och som han war utan logis, föräslog ha ns wän att dela site mied henom. Man: