London d. 28 Sept. Wåra underrättelser från Cstende gå till den 26 Sept. oh låta bes dröfligt för Hollåndfra trypparnes öde i Belgien. Prins Fredrik bar med fårighet undgåte faran; ej sa Iydtige woro twå af hans ledsagare, hwilka togos till fånga; af trupparne skola under deja skräckdagar omkring 9000 man hafwa stupat. Huru wånga inmånare, fom hafwa fallit, wet man ej med wisshet. n. T Uncnerpen d. 2 kt. Prins Fredriks högqwarter är ännn i trakten af Mecheln. Trupparne kantonnera i Vilvoorden, Mecheln, Contich, Duffel, Lier och Eppeghem; men dersertionen fager: öfwerhand. Hwilka planer man förchar, wet man ej bår, hwarest wi emedlertid niuca lugnet; föröfrigt åro till och med de minsta Belgiska fråder i ufpror. — De söärase föras sjömägen håristän till Holland, för att lemna plats åt andra. — Större delen ar de truppar, huilsa utamdischelat Indt Brugge, för att begifna sig till Ostende, hafwa upplöst lig i)ma hopar, af hwilka manga återwändt till Brugge ech aflagt uniformerna. 2— fa ens ernag Brandenburg d. 4 Okt. De obehagliga underrättelserna om Belgiska Frsurgenternas fr AT steg wäcka den, frörfta uppmärksamhet, och mer ån nagonsim talas om art De CEuropeiska Makternetorde taga ert fraftfullt steg häremot. På någon enstiid Makts inblandning i denna sar torde lifwäl i närwarande fall så mycket mindre funna tånkas, fom Frankrike derigenom kunde ta anledning, att; kanhända af ett alldeles motfatt stal, äfwen inklanda fig i sriden. Redan under Ftarspike Envoyens, Grefne von Lobaus, närwar, lår det warit fråga härom. Sasom millkor for erfännandet ap den nya Fransla dynaftien stela de tre förenade Eurepeiska Rakterne uttrydliåt hafva fordrat, art Frankrike ej stulle inblanda fig i Belgiska, Spanska och Portugisiska angelägenheterna, hwilken fordtan Franska Regeriusgen bifallit, med det willkor likwäl, att en dylif förläfran em underlåtande af all frennnamde inblandening frulte från de Allisrade MRaktergas sdda erkenuas sason grundfats. Mun tafnar mycdet på att ett afgörande steg snart skall tagas af England, som mast bör wara angeläget om kibehaklandet af Konungariket Nederländernas integritet. A ib Lörtid) d. 30 Sept. J går blefwo Holländarye slagne wid Tirlemont. Efter all. sanmellkkt. skall wärt Citadell icke långe funna firswara sig. En Kapten och en Underofficer af Besättuingen gingo igår öfwer till Bergarne. Den lilla Luttichska armcen bar slagit ger utanför aden. Srupperne ålt dilmarfch emot denjamma fran Macstricht. J dag fl. 3 körde man kanondunderfrån lägret, och i detta ögonblick får en träffning der wara å färde. Frän alla hall hitströmma leständigt friwillige till understöd. Man har ebscerwerat qwinnor deribland bemäpnade med långa pikar. Boraartrupparnehafwa, under H: -Lucass befål, fattat posto på något afstand från Citadellet. — En Corps Lurems. bergska friwillige, 12,000 man stark, marscherar i det:a igonblick till Brupel.. 2 2 5 Or p — Till det i Drömmen återsedda Jdealet. Dödens broder! Sömn, hwi har du O hwi trodde jag ett jordens Lossat dina walhmosband ? Barn ba. himkens rena drag? Owalförjagarec! hwi bar du Liknar wål (o willa!) Nordens Ej min själ till fridens land?! Nenart Söderns sommardag?Till det land, der jag fått famna O! hwi, för den rena stjerna, AAAnAL CKAO(r Unn NPA A A Mr mna ofs foda anf