TILLELLLLIIL TI Fvwe Öotiet 11044477 L 00 A2A. TFT a kl. 6 den följande morgonen. Det säges att Kommgen afrest till Prag; den upproriska hopen wille hafwa Prins Fredrik till Konung. — Enligt priwata bref från Minden war Hertig Carl af Braunz4 schweig redan den 8 dennes kl. 10 på aftonen dit ankommen, och hade genast fortsatt resan till England. Wien d. 5 Sept. Sedan de wäntade kurirerne från S:t Petersburg och Berlin woro bitfom-. ne, blef Franske Kommissarien, General Belliard, i går af H. M. Kejsaren emottagen uti en formlig audiens. General Belliard wisade sig derwid med trefärgadt scharp och kokard. Sedan han Ofwer: lemnat notifikationsskrifwelsen rörande fin Konungs uppftigande på Thronen, swarade Kejjaren, art ban, i samråd med fina höge Allierade, hade beslutit att erkänna den nya Regeringen i Frankrike och Philip I sasom Fransmäanens Konung. Kejsaren war under audicnsen mycket nådig, och fade wis afskedet wänligt till General Belliard: Såg Er Konung att han rått snart sänder mig en Ambapar dör.? J afton afreser Generalen hårifrån till Paris. Bröfel d. I Sept. Konungens proklamation har nu hår blifwit kun gjord, men har på intet sätt tillfredsstäldt sinnena. Wäl tillstår Det härstådes för närwarande rådande partiets organ, Couz rieren, att Monarkens fromma och wälmenande önskan deri framlyser; men tonen deruti synes wacklande, emedan bland de nödiga ansedda atgärderna Belgiens stiljande från Holland icke nåmnes. — Ånappt war proklamationen härstädes utspridd, förr än en mängd Borgare begaf sig till stadshuset, och i fönening med Borgargardets Generalstab uppfordrade närwarande Deputerade att göra Prins Fredrik föreställningar. Åtta Deputerade begåfwo sig till följe häraf till. Vilvoorden, hwarest de genast erhöllo företräde hos Prinsen. Uti ett långt tal wisade de för honom nddsvåndig beten deraf, att genom skyndsamma, uppriktiga och afgårande mått och steg lugna Belgien; de wisade honom det swåra answar, hwilket Regeringen skulle ådraga fig, om den, genom framhärdande i sin wägran att gå folkets önskningar till mötes, wille förlånga sakernas spännda tillständ. Prins Free drik lemnade talarne Sen största uppmärksam het; ban undandolde ej omständigheternas betänklighet, lade mycken wigt på de Kongl. ederna, och vttrade fin åsigt, att mer ån ett lagligt binder låg i wår gen för Rikets åtskiljande; dock begärde han af Deputationen ett skriftligt betänkande, för att genast afsända detsamma till Haag. — J förrgår hitkommo twå afdelningar Friwillige från Littich. De ute göra omkring 300 man, med 2 kanoner, och blefwo på det wänligaste emettagna. — Stäåderna Brianes le:Cowmte, Chievreg, Deynze och Dinche hafwa sutat fig till Belgiska saken. Mänga landeman I proc winsen Namur stå under wapen och föra den trefäraade Brabantska fanan. — Wåra tidningar försäkra att flera tusende inwånare i Bråage dnFa ingenting bögre ån att komma Bräfelkoarne till bjelp. J Upern och Menin skola de Belgiske Seldaterne hafwa förklarat, att de aldrig wilja skjuta pa sina medborgare. Mecheln skall likaledes wara tillgifwen den Belgiska saken; men talrika truppar bindra hwarje yttrande deraf. Paris d. 7 Sept. Furst Tallcyrand är utnämnd till utomordentlig Ambassadör och befull: mäktigad Minister wid Brittiska Hofwet. ö utdrag af ett bref från Paris d. 7 Sept. Man förebrår Ministrarne, att de icke fullkomligt begripa tingens nya ordning och revolutionens följder, och af för fror aktning för bestående rättigbetet hafwa bibehällit wid sine poster mån, hnilkas personlighet år oförenbar med det förändrade örankrike, Jsynnerbet tadlar man, att fficerare, fom bestämdt skola ward kengregationen tillgifne, blifsa Iems nade i spetsen för Regementer, och härmed will man förklara och urskulda den straffbara injubordinas tionen i flere garnisoner. Tidningarne iakttaga den djupafte tystnad öfwer detta tingens tillständ. emedlertid klagas mycket öfwer härens demoralisation och desorganisation. Froån sanska Gränsen d. 27 Aug. En resande, fom den 24 dennes lemnade Madrid, be