Duperre, fom tillika blifwit upphöjd till Pair, år utnämnd till Amiral. — Konungen har utsett GBjez neral Baudrand, att notificera Konungen af England om sin Thronbestigning. Reapel d. 4 Aug. Den 314 Juli hitkom en Fransk fregatt med Deyen af Algier, hans familj och hans swit, tillsammans 100 personer, af hwilka 58 äro fruntimmer, utgörande hang Seralj. War Regering bar tillåtit Deyen att bår nedsätta sig. i så 4 Bucharest d. 27 Juli. Från Constantinopel hafwa wi handelsbref af den 18 dennes, hwilka fortfara att stildra Sultanens belägenhet såsom högst betänklig. Enligt desamma äro sakernas ställning i Albanien ganska bedröflig. Albaneserne kämpa med erempellös tapperhet, raseri och förbittring och sla den Storherrliga Milicen på alla punkter tillbaka. Denna deremot begagnar hwarje tillfälle till desertion och öfar sålunda Albanesernes skaror. Widare wisa sig sedan detta upprors början öfwerallt spar af Jauitscharernes anhängare, hwilka nödga Storherren att wända fin uppmärksamhet åt alla hall. Ett slags patruller genom ströfwa hufwudstadens gator från kl. 5 e. m. till midnatt; wid denna tid blifwa de ater aflösta af andra, hwilka förrätta samma tjenst tills den päföljande morgonen. Smyrna d. 17 Juli. Som bekant är war Lykurgus Lagotheiti afrest från Napoli till Samos, för att beweka inwanarne på denna d fill uppror mot det beflut, enligt hwilket de skulle uteslutas från Oct nya Hellas. Under det han utförde denna plan; förordnades i Constantinopel genom cen ferman Turkiska Förwaltningens återinsättance på Samos, och denna ferman blef af de tre Ambafadirerne m. v:cclad. Nu år on fullt uppror och har förklarat fig oafhängig. Husct Orleans, eller BourbonzOrleans, siiftades utaf Philip of Frankrike, Ludwig XIV enda broder. Den nu regerande Hertigen, Ludwig Philip, fon af den under revolutionstiden 1793 gquillvtinerade Borgaren Cgalite, år född den 6 Ock. 1773 och år 1809 förmäld med Marie Amalia, dotter af Ferdinand IV, Konung af begge Sicilierne. Af detta äktenskap lefwa 8 barn, 5 söner och 3 döttrar. Den aldste sonen, Ferdinand Philip Ludwig Carl Henrik Joseph, född den 3 Sept. 1810, förer titeln Hertig af Chartres. Efter närwarande Bourbonffa Dynastien äro Hertigarne af Orleans de närmaste arfwingarne till Frankrikes Thron. Den nu regerande Hertig Ludwig Philip af Orleans, som efter händelserna den 27, 28 och 20 Juli, of Frankrikes Pairer och Deputerade blifwit mald till Rikets Konung, har erhällit en förträfflig uppfostan af fin ädla moder, Marie Adelaide af Bourbon-Penthicyre. Hans goda egenskaper och exemplariffa uppförande utplåna fullkomligt hans faders, Borgaren Egaltes fel. J sitt 17:de år war ban General wid Franska Armeen, och samlade trupparne trenne gånger i slaget wid Gemappe, under Dumvouricys befäl; och under oroligheternas period i Frankrike war bon följakteligen en af det Bourbonska Husets proskriberade. 1793 wandrade han fom emigrant emellan Alperna i personlig fara och utsatt för brist på allt. J denna swåra belägenhet, beröfwad wänner och allt stöd, wände ban fig till ect Uppfoftrings-IJnftitut i trakten af Coire, i Schweitz, för att: erhålla en post fom lärare i Mathematiken. Efter en kompetition mot åtskillige medtäflande kandidater, cr höll han, i sitt 20:de år, platsen för fina förtjensters skull, ty hans rang anade ingen IFS månader war han här skolmästare, och utöfwade sin öfwertagna funktion med mycken. framgång. Fördrifwen äfwen härifrån genom samma oupphörliga förföljelser, begaf han sig till Amerika, hwarest han äter antog sitt höga namn. Då han sedan uppehöll fig i Twickenham är 1816, blef han en gång inbjuden till en middagsmältid på den årliga högtidsdagen för skollärarnes sällskap, men han undskyllade sig skriftligen, samt sände derjemte kassören en betydlig gåfwa till understödskassan, med den amnårts ning: att då han, under en tid af bård motgång och förfiljelse, sjelf bade warit få lycklig att erhålla plats fom lärare i ett Jnstitut, hoppades han, att sällskapet till behöfwande skollärares bästa wille tillåta honom att äfwen gifwa fin skärf såsom ffollårare. Det låg: ett flags stolthet i denna. bekånnelse. Han blygdes icke för nöd och behof; ban hade orsak att wara stolt öfwer de förtjenster, fom dessa utwecklade. Frankrikes Krona har twå gånger blifwit Hertigen af Orleans tillbuden af ert.