till. Londen. Enligt priwat bref från Cowes befann Carl X fig ånnu om bord på Greot Britain. med fin Familj, otåligt wäntande på swar från London. — Carl X åmnar begifwa fig till Österrike, j och will blott blifwa i England tills han erhällit underrättelser från Wien. Messager des Chambres af den 18 dennes påstår, att Franska Regeringen genom en telegraf-depefdy erhallit den underrättelse, att Furst Polignac (tillika med en annan, hwilken man trodde wara H:r de Montbel) blifvit gripen i Granville, hwarifrån de under stark effort fördes till S:t Lo. — D. 15 Aug. Ett rykte förmäler att Sir Fredrik Lamb skall säsom utomordertlig Ambajar dör afresa härifrån till Paris, fer att å wår Regerings wägnar lyckönska Konung Ludwig Philip till def uppstigande på Thronen, få snart wårt Hof af Fransta Minilteren blir officielt underrättadt derz om. — Härwarande Merikanske Ministern, H:r Gerossizza, år afrest härifrån till Paris, för samma ändamål, samt att underhandla om en AlltanssTroftar, emellan Frankrike och Meriko. Man tror att Franska Regeringen skall begagna tillfället, att med de öfrige Amerikanska Staterne afsluta dylika fördrag, och salunda göra ett sut på de hittills warande diplomatiska smårigheterna. — Kejsaren af Brasilien har formligen erkändt Merikos vafhängighet, och ditsändt en Gesandt. Frän England d. 13 Aug. Konung Wilhelms uppstigande på Thronen war få wäl för Ens gelska Nationens wärdighet och lugn, fom kanhända äfwen för hela Europa en wälgörande händelse. Hwarken Hertigen af Welllington eller Grefwe Aberdcen kunna, liksom under Georg IV regering, efter egna åsigter uteslutande leda fin utländska politik och fina swaga Colleger. Den nu regerande Konungen, fom, fri till fina tänkesätt, känner de pligter Regenten år filyldig ett fritt Folk, skänker sitt för: troende åt Mån, sädana fom hang bror, Hertigen af Susser, åt Lord Holland och flera andra; deras råd gör det till en omöjlighet för Ministrarne, att hos sin Monark rekommendcra en politik, sådan fom feäljdes under den förre Konungens sista år. Hotelsernas tid år förbi; man känner twertom med wisshet, att Engelska Kabinettet i de strängaste uttryck ogillat Carl X:s och hans Ministrars djerfwa steg, och ingen diplomatif kan mer gåra räkning på Englands anderstöd i nagra hemliga eller offent: liga angrepp mot andra Nationers frihet. Från Preussen d. 10 Aug. DÅ Konungen af Proupen hemkom från Töplitz, hölls, fom det säges, i Charlottenburg ect Statsrad äfmer de sednaste håndelferna i Frankrike. Det tycks fom Preusz fen ämnade förhalla fig alloeles opartiskt, ty Konungen skall om händelserna i Paris yttrat sig på ett fått, swarande mot hans hega och ädla tänkesätt. Bayonne d. 20 Aug. J Pamplona och Bergara har man hört ropet: viva la Constitucion! och deserteringen bland e:t Sebastians Garnison år allmän. Fera äfwerlöpare hitkommo derifran i går. Cäkert år det, att Öfwerste Jauregui, med tillnamnet el Paftor, i dessa dagar begifwit sig till Spanien. Mina tillbragte sista natten i en af wära förstäder St Esprit och tog sedan wägen till Bera. Triest d. 6 Aug. Ett inom 10 dagar från Duratzo hit anländt skepp medför den underråt: telsen, att oroligheterna i Albanien äro till större delen qwäfda, och att man med skäl kan förmoda, att allt inom Fort tid skall återwända till den gamla ordningen. Det skall hafwa lyckats Stordisiren, att dels genom mildhet, dels genom wåld och dels genom utbetalning af den innestående solden winna ätskilliga afdelningar af de upproriska. Åtskilliga Jnsurgentchefer hafwa tagit till flykten, af migtrdz stan om deras företags lyckliga utgång. Paris d. 17 Aug. GeneralrLdjenanten Grefwe Gerard har blifwit utnämnd till Marskalk af Frankrike, Herr Lafayette till Gjeneral-RKommendant öfwer alla Nationalgarder i Riket och H:r Dupin scn äldre till Gencral-Profurator i KafationssDomftolen. — En Kongl. Förordning har infört Ami