Skjutslegan med 2:ne håstar utger — — — — — — — — IHOP B:to 3: 16, en dags förplägninng — — — U— —— — —.— s: Utan Fnspektor, har jag ensam tillsynen få wäl wid min Bruksrörelse fom höbergs ningar, jemte de flere nu för händer warande arbeten, och skattar jag min förlust genom hwarje dagg frånwaro till mint Ö — — — — — — — — 4: Summa 8: 16. Jgenom 2:ne mina Tingsresor kommer denna samma att fördulblas samt utgör då 16 R:dlr 32 ss. Banko, som jag anhaller att min Herr Jnstammare måtte kännas styldig att till mig genast utbetala. i Wäl medgifwes att mitt wittnesmål lemnar honom föga eller mähända alsingen valuta för en sådan utgift, och jag fan ej met ån beklaga, om han stulle finna fina förhppningar i den delen wara nog mycket felslagne. Härfore skylle ban fig dock sjelfwan, ty om hon welat såtta tro till de flere, honom gifna skriftliga försäkringar, att jag ågde alsingen upplpsning att i målet funna meddela, få bade han besparat hela denna kostnad, och den halfwa kostnaden hade blifwit bespard om det icke rogat honom att den 11 i förra månaden låta mig resa April till Mörarp. Carl Fr. Kemner. Som uppläfies; och antecknades på begäran, dels Kamrerarens yrkande att af Tornberg, åtminstone till hälften utbekomma räkningens belopp, emedan han ansäg obilligt, att H:r Åssessorn Aberg, som aldeles icke wållat, att Kamreraren sistlidne Sommar: Ting, i brift af underrättelse om målcts förflucts ning till annan Nättegångsdag, måft refa förgäfwes till Mörarp, frulle utgifwa hela summan; dels att Tornberg deremot ansäg sig icke skyldig, för närwarande utgifwa nämnde summa, få wida ide SHårads-Råtten funne för godt älägga honom sådant. Åklagaren androg härefter, att sedan wittnen blifwit afhörde ech all den öfriga bevisning före bragt, fom warit att tillgå, och målet således borde anses utageradt, få wille äklagaren öfwerlemna detsamma till slutlig pröfning, under förbehåll likwäl om 14 dagars råderum, för ingifwande af fluts påftåender; och anhöll VicesAuditdren Mobeck för sädant ändamäl om del af alla protofoller och hand lingar i målet. Angifwaren förenade fig med åklagaren i få måtto, att han icke äskade längre uppskof med mår let ån 14 dagar, och wille äfwen afgifwa slutpåståender. H:r Assessoren Åberg hemstälide om ice, sedan angifwaren nu gagnat all den bewisning han kunnat åstadkomma, det borde wara Assessoren äppet, att till sitt urskuldande äfwen få inkalla wittnen