utrikes Nyhctter. Paris d. 20 Juli, Moniteuren för i dag innehåller en berättelse från General Bourmont dar terad Kassaba den 8 Juli. Hufwussakliga innehållet deraf år följande: Algiers intagande synes gifva alla landets öfriga delar anledning art underkasta sig. Deyen, (fom hade aflagt ett besök hos Gencz valen) skulle på egen begäran äfwerföras til Lidorno på en Fransk fregatt. Beyen af Titteri hade underkastat sig, och man wäntade att Beyerne af Constantineh och Oran skola följa hans erempel. — Ett högst betydligt qwantum krut och ammunition samt öfwer 2000 stora kanoner förefunnos, hwilkas wärde, tillika med det Regeringen tillhöriga jern, men framför allt Statskassan, skall wara tillräckligt att betäcka största delen af kriskostnaderna. Antalet af Det manskap, fom sedan den 14 Juni blifwit till tjenstgöring odugligt uppzifwes till 2300 man, nemligen 400 döda och 1900 fårade. Berättelsen slutar med den sorgliga underrättelse att Fältherrens värt fårade fon, Grefwe Amadeus de Bourmont, aflidit af fina får. — Amiral Rofamel år afseglad till Tripolis. Man åmnar genom underhandlingar utwerka sjäräfweriets upphäfwande i Tunis; men i Tripolis lär detta icke utan genom wapnens makt funna tillwägabringas. Enligt priwata underrättelser war Armsen sysselsatt med fiendens förföljande i riktning mot Constantinch. — Franska Regeringen har, som det berättas, låtit kungöra Sjömakterne ett blockaden af Algier år upphäfwen, emedan Fransmännen, för närwarande i besittning af staden, äro i stånd att waka öfwer ins och utförsel. Deremot skall blockaden af Afrikanska kusten, öster och wester om Algier, utsträckas, för att hindra införsel och ammunition på de punkter, hwilka ännu icke underkastat jig Franska Armeen. — Loserdas division skall ofördröjligen återwända till Frankrike. — — Det år nu afgjort att Keisar D. Pedro ide år i stånd art företaga något mot Portugal. Begge Brasillanska Kamrarne hafwa fermligen förklarat sig emot hwarje inblandning å Brasiliens sida i Portugisiska angelägenheterna, emedan det skulle wara ofördelaktigt för landet och stridande emot folf: rätten D. Migucls erkännande fåfom Konung af Portugal skall numera icke uteblifwa, ty man wet, att Engtand låtit tillkännagifwa Kejsaren, att han måste antingen erkänna sin broder såsom Konung eller föra krig emot honom. — England och Ryssland hafwa tedan utnämnt sina Commissarier, hwilka stola begifwa fig till Grekland, för att derstädes företaga wissa arbeten, på hwilka Grcekiska Statens definitivå gränsbestämning skall grunda fig. Å Frankrikes sida skall förre Gesandten i Rom, Riddas — e ren Artand, för detta ändamål begifwa sig till Egina, hwarest Kommissionen skall sammanträda. — AND 4W——