ållmngs-Åattszaper Ult myskillldthun Xilll, hälr Jlls. ttiutstet tllpigt alr tanistalta sliGgt TeCfstöttböffct I fseende på det senares blifwande egenskap och werkan. På Wermlands mycket omwexlande och olikartade lokal har åkerbruket warit och mäst alltid, ansett alla möjligen anwända odlingar, blifwa ganska inskränkt i förhålland e till Skånes widsträckta ch bördiga slätter, hwadan det faller fig helt naturligt, art Hushålninge Sålfrapet i Wermland kulle, fem det gjort, falla med fin omtanka och werksamhet på förbättrandet af ortens mångfal diga inoöra sysieclsättande näringar till nytta och bergning åt cj mindre en ökad folkmångd inom Länct, ån ck till stärkande af Rikets makt oc) anscende i det hela. Uti Malmöhus Lån bar 1803 års Kongl. nfriftsforfattning gifwit en aldeles förändrnd rigtning åt åkerbruket och härpå så fästar allmänna mtankan, att få of ortens Landtbrukare hittills haft tid, häg eller penningar för upphjelpandet af ägra andra med äferbruket gemenskap ägande näringar, hwadan också detta Läns HushållningsEåNkap under fin tillwarelse saknat både deltagande och framgång wid fina bemödanden i frågan om be ordrandet af många inom detta Lån ännu föga påtänkte nyttige utgreningar å den industriella banan, huru lokalen och klimatet hår alltid erbjuda lätta tillfällen åt dylika utgreningar af mycken betydenhet jemförelje med andra Rikets prewinser. Dansett wärt äkerbruk wäl fan sägas wara ganska mycket ittwidgadt, men icke ännu bringat till någon egentling fullkomlighet i likhet med andra wäl odlade änder, har det dock under flere de sednare åren gifwit en för orten ej allenast öfwerflödig till andra rter afsåttelig Sådccpreduktion, utan bar den ock blifwit i sådan grad ymnig, att derå nedfallne riset knappast lemnar åkerbrukaren någon behållning utöfwer hwad som erfordras till allmänna onera dy de druga produktionskostnaderne. Wid ett uppmärksamt betraktande af detta mindre tilfredsfrålande förhållande, wille Inf. få gerna förmoda den tanken redan wara wäckt hos många af ortens andthushallare, att wärt äkerbruk bör genom en fullkomlig Cirkulationsindelning bringas till framal: tronde af sådana Gråss, Ret: och Fröwerter, samt Lin och Hampa, hwaraf man Ffunde erhålla dfae Ladugårdsprodukter, Oljor och Wäfnader m. m. anwändbare och behöflige i hela Riket, hwarest de nnu till myckenhet inköpas från främmande Länder. Men att åstadkomma en sådan industris allmän: are utwidgning och nytta, fordras ostridigt mer än individuell wäckelse och kraft inom orten; detforras att kunnigare ech med erfarenhet viftade personer sättas i en närmare beröring med hwarandra ch, ledde of wälwiljan för allmänt bästa, uppoffra erforderlig tid till öfwerläggningar om sättet och äkraste utwägarne att göra wår Landthushällning få nyttig för of sjelfwe och Riket, fom naturen af orden det tillater. Till detta ändamåls ernående behöfwes och är wäl det mest passande, att wårt andthushållnings-Sällskap träder i kraftfull werksamhet och att def Ledamöter, talrikare ån förr, gå äncts blifwande Höfdinge till mötes med den beredwillighet, fom egnar Swenske Mån att wisa och täfwa för Fäderneslandets recla uppkomst och anscende. Inf. fästar sitt hopp få mycket mera wid rambringandet af en allmämare icke långe dråjande omtanka och utweckling i afscende på denna orts andtbruf och dermed gemenssap ägande industi, som hwarje upplyst Swensk, med kännedom om wår lskade Konungs hiägst priswärda omsorger för uppkomsten af Swea Rikes wälstånd i det hela, Fan vara fullt försåfrad att denne Store Konung i Nåder snart gifwer detta Lån en Höfdinge med erfor erlige infigter, kraft och wilja till befordrande och förbättrande af de Landthushållningsgrenar eller örctag, hwaråt ortens goda jord och milda. klimat, rätteligen botraftade, synas anwisa få mångfalldia tillfällen. . (Malmö Allehanda.)