) fosterlandskärlek. För mig, fom ej har anspråk att dela deras åra, emedan jag sällan kunnat dela as åftgter, gifwes ingen anledning att tillwälla mig en röst bland loftalarne öfwer förtjenster, dem 3 ej fan wärdera. — Jag skall således ingenting nämna t. ex. om den lyckligt beslutna fullbordan Sterwerket Götha Canal, hwilken jag aldrig önskat någon fullbordan. Hwarken de härtill årgade, eller de för andra behof bewiljade stora anslagen skall jag prisa, emedan jag ej förmått begripa 1 nytta de komma att frambringa. Lånesystemet och alla de frukter det lofwar åt framtiden, frall 3 lemna i deras wärde. Och jag Fall ej med ett ord omröra det lyckliga förlitande på fratfdragarförmaga, fom legat till grund för all den frikostighet deras Representanter wisat. Jag skall hvars i taga i förswar den allmänna wälmågans förhållande till de ökade utgifterna, eller företaga mig wederlågga de nedslående målningar deraf, hwilka sjelfmant, når fråga warit att genomdrifwa nsystemet, blifwit framställda af sjelfwa denna majoritets medlemmar, fom eljest hyser få högt be cyp om felkets förmåga att draga skattbördor. Jag skall endast afhålla mig ifrån att upprepa De stra föreställningar jag sjelf gjort mig, och hwilka man funnit få tadelwärda, om mitt lands armod, : inwanares wanwårdade bildniag och deras bristande sjelfständighet. Allt detta skall jag lemna ur pris och utan tadel, utan yttrande af glädje eller missnöje. Jag har sträfwat för hwad jag trott wa rått. Jag bar fått orätt, och jag bör wara nöjd. Den dom som skall öfwergå mig och an: Fan dock icke uteblifwa. — Men det finns en sak, fom rättwisan i denna stund fordrar af mig af oss alla, och denna är, att erkänna deras förtjenst, som hos oss haft styrelsen af det stora låndade werket. Cch i sanning det finnes foga någon förtjenst mindre twetydig, mera allmänt er: id och owedersägligen documenterad, ån denna. Om under ingen föregående Riksdag, efter den tid Swerige fit sitt nu gällande lagbundna styrelsesätt, få fora saker blifwit bedrifna, få har också vig förr en Taleman i Bondeständet inlagt få myten åra, gjordt sitt land få odödliga tjenster, säkrat fig om en få oförgänglig tacksamhet. — Witsordom derföre, hederwärda medbröder, den klighet, som blifwit anwänd. Wi känna den icke alla lika fullständigt, men wi känna den alla; ty a hafwa sett def werkningar. Stor har utan twifwel den skicklighet warit, fom få kraftigt fame nhållit enighetsbandet inom detta Stånd i alla de ämnen, der så mycket Riksgagneligt blifwit en ft af wåra öfwerläggningar. Och når allt bemödande warit förgäfwes att leda det större antalet wansig wäg till det mäl, som fosterlandets bästa utmärkt; huru faderligen har icke, som t. er. i Bewolance:frågan, den heidande förmåga blifwit anwänd, fom ligger utt ett afpassadt bruk af den stitutionella rätten att tillämpa grundlagarne och wägra proposition! Denna constitutionella rått r wid närwarande, nu lyckligen öfwerståndna Riksdag, fått en ny utweckling, hwilken wäl skulle ma sägas utgöra en bland Riksdagens wigtigare märkwärdigheter. Man synes nu först hafwa börs finna, hwad lycklig och ofelbar werkan detta wägrande af proposiition kan medföra; och när man gång bar hunnit smaka dess frukter i fin fullhet, skall man weta att wärdera den man, fom förde bban wid den ärofulla Riksdag, då rätta bruket af Talemannens veto uppfanns. — Så skola och dag, når Götha Canal hunnit fullbordas, kommande slägter, fom beundra detta storwerk, eller åtistone ruinerna deraf, ej mindre beundra kraften af de ljusa åsigter, hwilka emellan första och andra andlingen af detta ämne hos den lyckligen öfwerståndna Riksdagens Bonde-Stånd blifwit spridd d det owäntade werkan, att Canalen sednare gången gick igenom. Så skall man minnas Trycfris ens öde wid denna Riksdag och ej glömma Patrioten Longbergs bemödande emot 1842 års inferånk g deri. Så skall man omtala förfarandet med den nya instruktion för Rikets Ständers Rewisorer så de lyckliga walen till Utskott och deras förstärkningar. Och man skall weta att skatta den man: 8 wärde, under hwars omsorgsfulla Iednina sådane saker försigaått. — Qga har nämnt nåara få