Al tÅ4 IN 1114 TM VS ER 111 1771444 AAA VA OSA TERASS PAA :t1dttiga tider. — En officiell lifta uppgif wer styrkan af Erpedirions-Effadern inalles till 124 segel med en bes manning af 25,930 man. Detta utgdr i forening med landstigningstrupparne ett sammanlagt antal af 59,700 man. Egina d. 3 Mars. (Ur on skrifwelse från en Grck.) Grekland står på punkten att blifwa offer åt Englands politik, och år utan räddning förloradt, om icke Kejsar Nikolaus ffyddande utftråcfer sin mäktiga arm öfwer detsamma. Med anropande ätborder äro nu alla battres och förnuftigas blickar i Grekland riktade på honom, art ej gifva det arma, såändrade och förradda landet dill pris åt en egennyttig beskyddares öfwerdrifna egenkärlek. .... Sedan Englands afsigter på Greklands bes sittning blifwit tillintetgjorda, och det icke mera förmadde hindra def oafhängighet, soekte det att urwers få den möjligaste inskränkning i dess gränsor. Wäl synas dessa icke wara fullkomligen bestämda och noga fastställda; men de underrättelser, hwilka hitkommit rörande afsöndringen af flera, så att säga, i hwarandra inskiutna ögrupper i Grekiska öhafwet, uppröra alla finnen: ty det wore der icke stort båt: tre, ån om pårfasta landet städer och byar skulle delas emellan Greker och Turkar efter gatorna. WUd det innilbk äver gränsande hatet emellan de begge nationerna, wore det icke art tänka på ett fred: ligt grannskap, och emellan dem skulle ett tillftånd af ewig fiendskap blifwa oundwifligt. Feljderna deraf skulle England snart neg weta art anwända till fin fördel, få att inom Fort tid hela Zärdipelagen skulle befinna sig, om ej i Turkiska, dock säkert i Engelska händer, hwilket i många affeenden wore ändå wärre för Grekerne. Lika motbjudande wore det af England på fasta landet föreslagna afstiljandet af prowinserna Doris och Akarnanien från det öfriga sjelfständiga Grekland, då invånare ne derstädes troget medwerkat till det gemensamma fäderneslandets befrielse. Man tänke fig Turkarnes grymhet i dessa, dem åter underkastade prowinser!!! Hwem skulle skydda dem deremot? tilläfwentyrs England? det wore att anförtro hjorden åt wargen, då alla Greker weta, hwad de af Eng: land funna wänta fig. Ägde de, efter få många öfwertygande bewis på Brittiska egoismen, hårdfwer ännu det minsta twifwel öfrigt, få måtte det nödwåndigt förstöras af de Engelske Emifariernes närwarande partianda mot den wärdige Presidenten Kapodistrias. Jngenting förmår emedlertid att tooligare blotta Englands afsigter, ån just detta. Engelska Ministeren wet lika få wäl fom hwarje Grck, att, utan att hafwa Grefwe Kapodistrias wid sidan, ingen fremmande Furste fan lofwa — hwarken med eller utan fremmande truppar — att llott ett enda år lugnt regera i Grekland. Under det man nu liksom påtwingar Prins Leopold Souocräniteten öfwer detta land, anstiftas här genom CEmissarier myteri emot Presidenten, för act dymedelst förmå henom, art för Prinsen tillkännagifwa sitt beslut, att undandraga fig ella offentliga göromål. Hwad som deraf blifwit en följd, är redan hår bekant: det nemligen, art Prinsen förlorat all luft art blifwa Souverän at Grekland, att ban derom underrättat Ministrarne, och att han på deras enträgna föreställningar ändeligen förbehällit fig en betänketid af 3 månader. Han har tillika på det enträgnaste anmodar Grefwe Kapodiftrias att bibehålla Presidentskapet, hwilket denne åter fast beslutit att nedlägga och draga sig tillbaka till Genf, hwarest han ämnar utgifwa fina memdirer öfwer händelserna i GÖrekland under hans regering. Hwad man bår all: mänt befarar år, att, få snart han nedlägger Regeringstömmarne, ett Engelstt Prowisorium skall in: träda, öfwer hwars följder ingen år i owisshet.... För nagra dagar sedan afreste en deputation af tolf ansedda Greker till Constantinopel, för att till derwarande Ryske Miristern öfwerlemna en till Kcjsar Nikolaus ställd utförlig skildring af GÖreklands närwarande bögst bedröfliga belägenbet och anz ropa denne ädelmodige Monark att styndsammast omfatta detta olyckliga land med sitt bestydd. — 9 ——