stittttgadk BPT YPIENTE ST HS ftcbbitTttttoleret. LP ti1Us TEVE utttturterst hull dd yärt obelrmboted, sa ar man deck allmänt öfwertygad, att hwarken det ena eller andra skall lyckas honom. Nyligen skall han med synbar bedröfwelse hafwa yttrat: huru mycket det förwånade honom att man sa tte så litet förtroende till den höga Portens uppriktighet; hwarpå man swarade honom: att Rysslands ruftningar endaft bliz vit feranledda af den höga Portens egna, — men hwilka han sin sida med mycken förslagenhet safte råttfärdiga genom de tåta oroligheterna i Lilla Asien, mot hwilka de ensamt woro riktade och hwilka blott blifwit föranledda af de swåra willkoren i sista fredstraktaten. För öfrigt tyckes det nera behaga honom och hans följeslagare att wistas hår än i Constantinopel, och han har ofta yt: tvat den önskan act fåfom fin Herres ständige Ambapgadör fä hela sin lifstid förblifwa wid wårt Hof. Paris d. 6 Afril. Enligt bref från Toulon af d. t dennas, war linjeskeppet Trident med ContresHmiral mosamel ditkommit från Navarino. Han skall deltaga i exrpeditionen till Afrika under Amiral Duperrä. — Enligt Handele bref skall Denen of Akgier på en parad hafwa blifwit mördad. — Enligt berättelser frön Marselle Kall expeditionen bestå af 36 kataljoner om 800 man, något Kawals lert, hogst 300 Lancicrer, 1600 Artillerister, 1500 Genic-Soldater och 2000 Tran-Eoldater. — I Toulon pästar man ännu att war erpedition år icke enjamt riktad mot Algicr, utan äfwen mor Jus nis och Tripolis, ech att land s.ipingen fomm er art fie på fira punkter på en gång, samt hufwudsakligen wid Bona och Bugia. SÅ liten sannolikhet dess rylten åga, få Fan man dock icke neka, att ruftnins garne Aro hegst betydliga. — Alla i Marseille byrea fartyg hafwa erhållit befallning att hälla jig segelfärdige till den 10 April. — J Genua hafwa 55 Sardmista fartyg blifwit hyrda, dot matte de fara under fransysk flagga. — Algierarne hafwa underminerat hela wägen från Staden till Citadellet. Ancona d. 24 Mars. Enlig: bref från Jenista carne bar Presidenten Grefwe Capodistria ar Lagstiftande Corpsen meddelar sista Kondonersprorofolter ofwer Prins Leopolds af Sachjen-Koburg bes sian:mande fill Souverån Furste af Grckland, och dermid förklarat, att han ansag detta wal för det i asla afscenden mest passande for Greklands wål, och att åfwen han, om den nye Regenten så skulle enska, wille framdeles egna fåderneslandet sina tjenster. Förenämde bref omförmäla icke huru detta meddelande blifvit emottaget; men att dämma efter aldre meddelanden lärer den nye Regenten finna det mest bered williga emottagande i Grekland, om han är försedd med tillräckliga penningesummor, for att till en början winna hufwudmännen för de färskildta partierna, och att d derefter genom en consequent politik till allmänt bästa hålla dem tillsammans. Görefwe Capodistria skall för nårwaran: de hafwa till större delen förlorat sitt förtroende, få att hans erbjudande art wid den nye Regentens ankomst wilja förblifwa i Statens tjenst, för denne torde blifwa af ringa nytta. (2) — De på Negroz ponte staende Turkiska truppar skola ofördröjcligen inskeppas och öfwerföras till Candia. Äfwen be rärtas det, att: sistnämnde ö skall erhälla en Egyptisk besättning. — Engelska Stationen wid Malta skall förstärkas med flera krigsskepp, hwartill Franska expeditionen mot Algier förmodligen gifwit ans ledning. Flera Komm sionärer uppköpa för närwarande alla slags lifsmedel (fom man tror, för Cngelsk råkning). — Turkarne i Argvrokastro och Deldino kriga inbördes, hwarigenom handel och Forrez spondens blifwit afbintna, och de olycklige inwånarne lida stora förlusler. Darmstadt de 6 April. J dag förmiddag afled Tysta Furstarnes Nestor, Storhertigen Ludwig af Hessen oc wid Rhen, efter en nåra fyra weckors ganska smärtsam sjukdom, i dess 77:de lefnadsår och just samma dag, på hwilken han för 40 år sedan tillträdde sin Regering. Högst märkwärdigt är det, att den höge aflidne redan i början: af fin sjukdom bestämdt uppgaf den 7 April sasom fin dådsdag.