Article Image
AA —— — — — —— ka den förra ropade till honom: läs och begrunda, och den sednare, sup och spela. En sorglig er farenbet bar wisat of hwilkenderas råd ban följt m angifwelsen förut kunnat i någon del nfe ofullständig, så har Författaren nu derwid lagt sista handen samt till och med uteslutit möjligheter af ett undantag. 72 i Å j Uti Författarens näswisa tal till Swea öfwergår han till höjden af smädelse, då han yttrar Du ftår få tankfull, twekar du, om du bör förr lemna dina söner i ofunnighetens tillftånd mi plogen, ån utsätta dem för faran att genom bildningsanstallterne komma på Schawotten? Hwem upptäcker ei i allt detta de gröfsta smädelser och angifwelser för brott, som, om de kund ledas i bewis, gjorde oss owärdiga det oss lemnade förtroende att wara Lärare wid ett af Rikets hög sta underwisningswerk. Att Staten har hos oss större anspråk på efterdömen i sedlighet ån hos d fleste andra dej medlemmar år otwifwelaktigt. Wåra Lärdomar och efterdömen werka ju närmaj på den ungdom, fom beredes till Statens wigligaste tjenster samt upprätthållandet af Fäderneslandet åra och anseende. Bland of finnas ju äfwen flera MReligions-Lårare, hwilka skulle wara omwårdig denna heder, om blott det ena angifna brottet kunde mot op i bewis ledas. Med stäl kunde mi allt så påstå det hårdare answar, det af oss åberopade Lagrum i första momentet utsätter; men då all månna Lagen detta afscende ej så alldeles instämmer med sedlighetens strängaste fordringar, och den na Lag afwen binder de Domare, fom afgöra Trycfrihets fragor, mäste wi, ehuru under full öfwer tygelse om dess otillräcklighet i detta fall, nedsätta wärt påstående om answar till det i 2:dra momen tet of det åberopade Lagrummet, eller 3 F. 41 momentet i Tryc frihetslagen ursatta, d. w. s. answare för angripelser, fom för borgerligt namn och rykte förklenliga äro; och att Adra momentet i 5 Na 60 Fapittet missgernings balken, der straffet år bestämdt till fängelse eller böter efter omständighetern samt offentlig afbön, år det i Trydfrihetslagen antydda, lärer med en rått lagtillämpning mwara förenlig Ecdan wi sålunda nu närmare utsagt wära tankar i ämnet öfwerlemna wi detta mål till d Domare, som skola afgöra emellan oss och wär motpart. Det skulle kanske förråda misstroende til dem, om wi särskildt sökte göra dem uppmärksamma på detta måls wigt, samt art det ej rörer e enskild, för det allmänna mera likgiltig persons medborgerliga anseende, utan en bel LåraresCorps wi ett of Rikets Uniwersiteter, deras anscende, som skola bilda landets ungdom ej blott i kunskaper, uta äfwen i dygd och goda feder.? i : . Något widare hade Käranderne nu ide att anföra, men Swaranden anhöll, att å annan das efter delfående af hwad nu förekommit, få Å sitt swaromål; hwarjemte föredrogs och uppläst EStad8-Fiffalens i Malmd, 5:r vice Häradshöfding Fred. Sylvans sistl. gårdag till Rådhus Rätte ingångna Skrifwelse den 18 dennas, deruti ban anmäler sig wara af Kongl. Justitie Canslers Embe tet förordnad till Åetor i detta mål, samt begår underrättelse om dagen då det samma hår förekom mer, å hrilket bref, i anscende till Posternas gång, Hr Actor ej ännu kunnat erhålla swar. Efter å Kärande sidan framställd anhällan om få Fort uppskof i målet fom möjligt, hwarjemn Kårande Ombudet åtog fig att sjelf meddela H:r Actor underrättelse om dagen då målet åter bår få rekommer, fann Rådhus Rätten stäligt uppskjuta detsam till nästkommande Lördag den 27 denne klockan 11 förmiddagen, med föreläggande för Parterne, att wid laga päföljd iakttaga inställelse, Sw randen beredd att meddela sitt genswar å hwad i dag blifwit emot honom anfördt; fom afsades.Ut supra. ; På Rådhus Rättens wägnar

6 mars 1830, sida 4

Thumbnail