tänksamma stegring, ett falskt mynt-foftem, otjenliga Freditlagar oh wacklande ekonomiska ftyreljfegrundsatser. Men på andra sidan måste erkännas: för att afhjelpa sådant, fordras hos Styrelsen kraftfull wilja, kunskaper och ihärdig het. Lån arrangeras lättare, det måste medgifwas, intill dess man ej längre kan få låna för folkets räkning hwad det behöfwer för att afbörda skatterna. Då upphör naturligtwis äfwen denna utwäg, och rewolutionerna liqwidera på sitt wanliga wis. Mig synes, att det wore bätt re, om Styrelsen anwände sin kraft till ekonomiska besiyr, än till mäklarckallet. En Styrelse, fom will kallas landsfaderlig, måtte wäl ite funna ogilla, attden arbetande klassen har dry ga dagldner. Att rika jordägare och usla slafwar ide äro passande för Swerige, hoppas jag med fullt stäl icke kan wara Styrelsen okändt; och erfarenheten måtte wäl funna intyga inför Thronen, att det omtalade bekymmersamma förhållandet i åferbrufssproducternas fallna pris förorsakas af sådane anledningar, fom icke gifwa wika för tillkonstlade kapitaler, utan endast af kloka lagar och en nitfull förwaltning funna aflägsnas. Det skulle förwåna mig, om Styrelsen, då den infer, att råntes papper funna bilda kapitaler, ide äfwen inser, att skatterna åro räntor, och att hwarje räntebespar ing genom grundskattens nedsättning, år ett werkligt kapital, gifwit åt egendomsrågare. Will Styrelsen hwarken befordra arbetets fördelning eller kapitalernas fördelning; will Styrelsen hwarken bestämma ett eget system, eller antaga andras; will Styrelsen häldre fe Landet wara ett slags arbetshus, derifrån all yttre Fapitalz induftriz oc) handelskraft år utestängd och all inre kraft fjettrad i fina celler, ån att fe det gamla Swerige ännu en gång med gästfrihet öppna fig för främlingarne, och gifwa samt taga sitt öfwerflöd eller små behof, under obehindrade afhandlingars säkert beräknade wilkor; will Styrelsen framhärda att lemna folket utan ett ordnadt mynt, utan näringsfrihet, utan handelsfrihet, utan tijenliga praftifftawetenffapliga Undermwisnings-anftalter, utan bestämda, lättfattliga och sålunda till en början sammanfattade lagar, mide ibland tider och folkslag, fom rigta all fin kraft til förfof: ran och bildning; will Styrelsen söfwa fig sjelf i hoppet, att Etatens financiella tillstånd år blomftrande, för det att dcf wäl ordnade Räkenskaper utwifa förmodligen att Debet och Credit gå ihop, når restantierna inberäknas; och will Styrelsen ej tro, att icke blott en del af allt detta år nådigt att befinna, utan att all tsammans bör, ej blott betraktas, utan werkställas; få wågar jag påstå, att Styrelsen alldeles misstagit fig om Rikets sannskyldiga wäl, och anser mig böra påkalla allmänna upp märksamheten till en lugn, mogen betraktelse, huruwida fondsystemer kunna göra Swerige lyckligare, cller rädda wåra ringa återstående krafter. — Och i det säkra medwetandet, att ide af någon bildad Curopeisk Statsman ogillaxs, att ide af någon fann edminiftrations-Funffap motsägas, wågar jag då högtidligt förklara, att i ett sådant sakernas frid wore införandet af ett fondsystem det olyckligaste som kunde hända Swenska folket. Jag förbigår denna mängd af nollor, som skola wisa oss en nedsatt be: willning, under det att folket i Tullbommar uppchälles och måste afbörda fig ökade afgifter i ZullKamrarne för råttigheten att lefwa; i Chartä TSigillatå-Contoren för rättigheten att fordra Lagarnes rättwisa; på Poft-Contoren, för att communicera med hwarandra, eller på Kronofogde-Contoren för att förädla en produkt, fom de eljest ide kunde afyttra. Jag låter det silfwer oräknadt ligga i Bars Fen8 hwalf, fom skall bendsa realiferadt öfwerskott af Rikets exporter öfwer def importer, oaktadt 130 skillings kurs på Hamburg i år och 119 skillings 1825. Jag will till och med lemna hedren ät Styrelsen, att genom sina omsorger att bereda Staten tillgängar och att dem förwalta, hafwa beredt, bwad jag trodde wara följder of Rikets Ständers på egen band, år 1823 utarbetade Riksdags-beftut, helst de synas flå i ett wisst osammanhang med den af Styrelsen allena beslutade Efeppebanc deln, Magafinssutredningen och Finska liqwidationen m. m. — Jag mill slutligen helt och bål: left alämm.... humans nn —LJktA —