RAAA kV—— 33j3 333. Jnrikes Nyheter. Stockholm d. 18 Dec. Mid diskussionen på Riddarhuset i anledning af Kongl. Maj:ts Sfrifwelse angående utgifwandet af Stats-Tbligationer yttrade fig Herr Hjerta på följande fått: Då H:r Lefrens motion angående ouppsägbara råntescouponers försäljande af Rikets Ständers Bank till pari, för att utfåna de sålunda upptagne kapitaler till fastighetsägare, af Ridd. och Adeln remittera: deg, yttrade jag mig ej, oaktadt jag af de samtidiga motionerne i samma ärende, inom alla Stånd, insåg, att den troligen hade Styrelsens bifall. Jag trodde att brifterna i detta förflag skulle lätt in: ses och snart afstyrkas. Men då hafwudidsen understödjes genom en proposition från sjelfwa Throz nen; då, efter en 13 månaders Riksdag, hwarunder mi hört hwarje klagan öfwer landets tillstånd för: klaras obehörig, hwarje begäran af grundskattens nedsättning obefogad, hwarje erinran om sparsamhet, om indragning, om ordnad hushållning behandlad såsom upprorsskri, man anser sig från Styrelsens fida böra framställa ett förslag, fom äger ingen likhet med de grundsatser, samma Styrelse yttrat i def propositioner wid Riksdagens början; då man slutligen fer detta förslag nedfalla fom ett störtregn dfwer de arbetande Representanterne, hwilka förmodligen redan trodde sig böra laga sig till att resa hem och skörda erkänsla för deras bemödande till allmänt bästa, samt att det åtföljes af ett hagel fratistiska uppgifter, som twinga okunnigheten att slå ned ögonen och som, om de woro rigtige, skulle hota den djerfwe betraktaren med olyckan att ej kunna tro sina egna ögon; då bör det ej misstyckas, att den, som i allt detta ser ett af de förstörande phenomener for fäderneslandet, hwilka de sednare tider: na så ofta frambringat, framstår för att söka i sin ringa mån afleda faran ifrån de älskade bygder. Den lätthet Rikets financiella tillstånd lemnar för antagandet af ett sådant förflag? år mig lika oförwäntad, fom ode fördelar deraf skulle hårflyta? äro för mig obegriplige. Kan ett land utan kapitaler wara i tillstånd att anwända ouppsägbara räntepapper? Och Fan ett land med redan alltför mycket skuldsatt jord (och att få år, det erkännes i sjelfwa föreläsningen uti den Kongl Propositionen) bhafwa fördelar of att denna jord uppmuntras att låna mera? Det synes mig aldeles ide hafwa warit mera ofwerflödigt att utweckla orsakerna dertill, att Swenska åkerbrukets framsteg under de fiftförflutna 20 åren ite i samma mån werkat till producenternes ökade mwålftånd ån mycket annat åf werflödigt i Propositionen. Förhållandet torde då ide befunnits bestå i Landtegendomarnes ganila ful: der, utan deri, att de alltjemnt måste göra nya. Man hade då troligen, wid undersökningen, nödgats ronnna till besinnande af de werkliga orsakerna: skattebördornas ökning och ojemnhet, statsluxens obe