wåra Härförares stora talenter och wåra outtämliga hjelpemedel. Men ymad stola nu dessa Wolittet säga, hwitka med osamfärdiga berättelser om Rysslands föregifna afsigter att oroa werlden, och sökte förskräcka än Europa med Ryssland, än Ryssland med Tuskict? Hwad skola nu Turkwännerna de för jemmnigten ängssigt bekymrade Politici säga? Skola de fortfara å deras bemödanden att med tvi sier, omdömen ach förutsägelser förwirra eller bedraga Tidningsläsare om hwad som ligger klart för ögonen? Nu, då den. stora angelägenheten är afgiard, wågar man wäl hoppas att kunna göra sig ett riktigt begrepp om sakernas ställning. Förhänget är uppdraget och hwar ech en. kan med egna. gon fe, hwad fom war och hwad fom år. — Det nu slutade kriget, afsedt till fina wigtiga följder för menför ligbetens wäl, bar uppenbarat den Europeiska politikens storn hemlighet i afscende på Ottomanniska Porten. Ywar är då den koloss, med hwilken afunden sedan långliga tider, sedan Peter den. Stores tid, hotade att undertrycka Ryssland eller ätminstene att inskränka def wilja och dess gerningar? Hrar är hon då den Makt, som utgjordes af det Rike, hwälkat grundar fig på der Grekiska och Romerska wäldets ruiner, ett Rike, fom fordom war Christenhetens skräck? Denna koloss bestod blott rinbillninz gen; blott en swag fördom war denna få berömda makt. Det innewarande år, rikt på följder af det förflutna, med intagandet af Warna krönta fälttåget har för werlden afsläåjat sanningen. 50,000 Ry: ffa krigare i Europa och 20,000 i Asien under anforande af twenne stora Fältherrar, Grefwarne Dicbitjd-Sabalkfanffi. och Paskewitfh-EriwanfFi, stakade Osmanniska Riket i sina djupaste grundwalar och besegrade alla fysiska och moraliska hinder. Berg öfwerstegos, hwilka man ansåg säsom odfwerstigligga, Fästningar eröfrades, hwilka man kallade cöfwerwinnliga, och den. af ålder få högt berömda Turkarnes Religionsfanatism böjde sig stilla för Ryssarnes tapperhet på ssagtfältet och deras mildhet efter segren. Muhammeds fana, den förr få fruktade Sandschak-Scherif swajade under: twenne år, för att kalla Musclmännen till striden, och sänkte fig slutligen för Rysslands fanor! Under ConfFtantinopels murar måste Turkarne bedja om famma fred, hwilken redan warit dem nägra gånger erbuden. Endast ådelmodet räckte dem Palmen, för att icke sönderdela ett Rike, hwars öde berodde på hufwudstadens eröfring. Jngenting kunde hindra Ryssarne att uppsätta deras fana på St. Sophie: Kyrkan: dock Segrarens öfwerwägande mildhet och ädelmod motstod denna önskan efter ny ära och nya tropheer.. Helt annorlunda förhöll det sig med Ryssland i Nationalkriget år 1812, då det bewäpnade Europa i massa öfwersteg wårt fäderneslands gränsor! För Moskaus portar wisle Ryssarne icke ingå fred, och, resolwerade att segra eller dd, gjorde de de störssa uppoffringar, samt gåfwo i ett fremman: de Residens Europa freden åter. Jag will här icke inlåta mig i jemförelser eller hiträkna wåra före fwarsz och anfallåzmedel. Het ware öfwerlemnat åt dem, hwilka ansågo Turkirt säsom em stark för: mur till förmån för Rysssands fiender, att jemföra de begge Rikenas krafter. Ryssland motstod icke blott angreppet af nästan hela Europa, utan framgick ur för swåra strid ännu större och kraftigare. Zgurkict deremot war nära att gå under för endaft tiondedelen af de stridskrafter, hwilka Ryssland till sitt förswar besitter. Hwarnti ligger orsaken tilk denna stora olikhet? Politici skola tilläfwentyrs åter taga fir tillflykt till gissningar, osanningar och profetior; men wi Ryssar, fom känna wårt fås dernesland, känna äfwen våt krafts ursprung. Det år kärleken till Regeringen och det owillkorliga uppfyllandet af wår Kejsares wilja, hwilkens wälfärd är oskiljaktig från Rikets, som förenade hafwa förorsakat under och ännu fortfar att göra det. Werlden förwånas öfwer dessa under, och många kunna icke begripa dem, emedan de söka ursprunget till wår kraft der, hwarest den icke finnes. — Skulle det wäl werkligen wara nödigt att bewisa samingen af det anförda och att närmare utweckla ÅhUr det 7 mosa Ginna? Gaftam en Blid på nåara aamla Europciska Etas