fig de belägrade understundom af kedjekulor, hwilka i deras motståndares leder förorfafa mycken förftö ring. — Grefwe Pahlen skall, enligt nyare underrättelser, icke hafwa uppryckt till Rustschuk, utan emot Schumla. — Till allmän förwåning år General Suchtelen för några dagar sedan wälbehållen anfommen till Bucharest, hwarigenom de öfwerallt utspridda rykten om hans död således på det kraftigaste blifwit wederlagda. — En resande, hwilken efter 10 dagar ankommit från Warna, förfåfrar att ifåftningen fanns blott en ringa Garnison, emedan General Roth med hela sin Corps war utmarscherad. Bucharest d. 28 Juni. J anseende till det bedröfliga helsotillståndet i Wallachiet tager ut: wandringen dagligen allt mera öfwerhand. Omkring 30,000 menniskor skola hafwa flyktat till Sic: benbärgiffa gränsen, och gatorna äro nästan alldeles öde. — De i Rachowa stående Ryssarne tyckas endast bilda en rejfero-corps, och hafwa enligt nyaste underrättelser från Krajowa, hittills icke widare framryckt. Warschan d. 10 Juli. Gilistria har gifwit fig i det ögonblick, då Ryska trupparne ämnade intränga genom brescherna. Twå Raschar af tre hästswansar, 18,000 fångar, 220 kanoner och 80 fanor hafwa fallit i segrarnes händer. Odessa d. 27 Juni. En i Scbastopol utrustad expedition af 2,500 man, fom i början mar bes stämd fill Eifopolis, bar i anfeende till den styrka, med hwilken fienden detta år uppträdt i Asien, blifwit beordrad att förstärka den afföndrade Corpsen under Grefwe Paskewitsch. — Äfwen i Warna skall pesten på ett betänkligt fått hafwa wisat fig. Närnberg d. 11 Juli. Den hår utkommande Tidninnen Correspondenten förmäler från Berz lin under den 3 dennas: Öfwer ändamälet med kriget mot Turkiet och Rysslands fordringar, i håndelfe det komme till ett fredsslut, skall H. M. Kejsar Nikolaus härstädes hafwa yttrat: Ryfland skall i intet fall tåla, att dess undersåtare, sasom förr, blifwa röfwade af Turkarne och sålde som slafwar; icke heller skall Ryssland tillåta, att def sjöfart i Swarta Hafwet och till detsamma lider de allvamins sta inskränkningar. Öfwer krigskostnaderna skulle man lätt blifwa ense. Men skulle Ryssland i kraft af lina fordringar i detta afseende på något fått komma att öka fina länder, få skulle man söka att få snart möjligt wore åter göra sig fri derifrån, emedan Ryska Rikets omfång redan år så ansenligt, att en ytterligare tillwext icke skulle funna befrämja det sanna CStatsintrefet. Man tror fig kunna häntyda dessa den höge Monarkens ord derpå, att Ryssland swårligen i Osmaniska händer skall återlemna de Turkiska fästningarne Anapa, Poti och Achalzik i Asien, hwilka hittills warit smygwinklar för menni kohandeln; men deremot icke har för afsigt att införlifva Moldau och Walachiet med sitt Statsgebit. Om i detta fall ett nytt sjelfständigt Rike (efter all sannolikhet en Monarki) i dessa traks ter skall uppstå, kemmer framtiden att wisa. — Man berättar äfwen ett högst karakteristikt yttrande af Kejsar Nikolaus, då Preussiske Majoren v. Staff i Warschau öfwerlemnade General Diebitschs ber rättcise öfwer flaget wid Schumla. Med stigande glädje afhörde Kejsaren Majorens muntliga beråttelse, och då ban nu erfor att i detta slag få mycket blifwit afgjort för hela krigets öde och huru full ständig Ryssarnes seger och Turkarnes nederlag warit, sprang han hastigt upp och ropade i glad röd: relse: Nu. ffall Europa fe, att jag år en årlig man. Ett sådant yttrande, helt och hållet wärdigt en Kejsar Nikolaus, är upphöjdt öfwer all fiendtlighet; det medgifwer en klar blick i den store hjoltemodige Herrskarens innersta, och bewisar mer ån hwarje demonstration, huru ogrundade de rykten woro, hwilka kommande öfwer Frankrike och England wille tillwita den rättrådigaste Monark åres och hersklystna afsigter. 2 Ö