DC PR dess slutbetänkande, angående granskningen af Stats-Rådets Protokoller. Att utsträcka den na anmårfs ning till Stats-Rådets öfrige Ledamöter och Föredraganden har Utskottet ej fumit fig befogadt, emedar dessa, dels i underdånighet hemställt, att öfwer målet Förwaltningens af Sjöärenderna underdånis ga utlåtande måtte inhämtas, dels och, i willrådighet emellan de af Befälhafwande Amiralen emot för säljningen anförda betänkligheter, och Herr General:Amiralens, till wederläggning deraf, framlagda skäl, utan twifwel nödgats, wid bristande egen sakkännedom, tilldöma öfwerwigten åt hwad Flottans Chef yttrat och tillika, i egenskap af Konungens answarige Rådgifware, understödt. — Anmårkningssanleds ningarne, som riktas mot förmenta Politiska missräkningar och felsteg, har Utskottet ansett kunna af Conftitutions-Utffottet knappt upptagas, ännu mindre pröfwas och aldraminst fastställas. Urskottet bar säledes härwid inskränkt fig blott till den allmänna refkerionen, att Cabinetts-politifen år en probabiz kitet8-låra, icke en på absoluta wissheter byggd kunskap, samt att dessutom det ej more ens tänkbart, att någon regering i werlden skulle underkasta fig en klart förutsedd eder klart anad wåda af osämja med fremmande magter, om densamma borde för Statens bästa undwikas. Att de på fartygen Tapz perheten och af Chapman förhyrda Swenska besättningar ide underrättades om Expeditionens beftåms melse, har Utskottet icke heller funnit utgöra en grundad anledning till anmärkning. Stots-Råds-Pro: tokoller utwisade, att, wid den tiden, månge Sjöofficerare, på deras underdåniga ansökningar, erhöllo 2 a 3 års permission, för att idka utrikes sjöfart; och det wore allmänt bekant, att manfkapets förhyrning på nämnde fartyg icke war en följd af någon Swenska Regeringens omedelbara förfogning, utan blott skedde med hennes tillåtelse, otwunget och efter fritt beting. Med Skeppens dfwerlemnan: de till köparen slutades Regeringens åtgård; sjelfwa Erpeditionen och dess bestämmelse utgjorde föremäl för Utländska individers enstilda spekulation, hwari Swenska Statsintresset, efter hwad af de för Ut: skottet tillgängliga Handlingar fan utredas, hwarken direct ingick eller obehörigen inblandades. (Fortsättes.) Lund. (Utdrag of ett priwat bref). Söndagen den 14 Juni war i mer ån ett afscende er högtidsdag för Lundaboarne — Grannrikets störste Skald, Professor Adam Oeblenschläger besökte då för första gången wår gamla stad och emottogs hår med werklig förtjusning. I sällskap med ett frdrre antal Studerande och lärde från Köpenhamns Uniwersitet, hwilka till Malmd anländt på Ängffeppet Caledonia, inträffade Han här kl. 2 e. m. och blef emottagen af Rektor Magnificus. Twenne af Candidaterne, fom woro committerade att inbjuda Honom och Hans familj till den förestående Pbilofophie Doftors-Promotionen härstädes, aflade genast fin uppwaktning och gladdes af Profassorns löfte, att till den 23 dennas återkomma för att öfwerwara Promotionen; äfwenledes inwiterades Han till en af den exercerande Student-Corpfen anstäld AFemble samma afton, hwilken inwitation Han likwäl icke kunde emottaga i anseende till fin snara afresa. Till fl. 3 e. m. woro alla Stadens bättre Damer inbjudne i den Botaniske Trägården, hwarest åtskillige arrangementer woro widtagne, till betygande af den utmärkta aktning och kärlek Carolinas ungdom hyser för den odödlige Skalden. Tehlenschlägers skål proponerades och dracks under det walda röster afsjugo de för tillfället of Magister Assar Linde: blad författade wersar. Efter att Professor Oehlenschläger besett Bibliotheket och Domkyrkan, afreste Han från oss kl. 6 på aftonen. Wid Stadens födra port, war ett större antal Studerande församladt, om den bortilande Sångarkonungen helsades nu till afsked med en prydlig oration (of Magister Zell: rup), samt ett flerfaldigt hurrarop, fom af Skalden beswarades i enkla och hiertliga ordalag. J bög grad charmerad, förnyade Han nu äfwen sitt löfte att snart äter hitkomma, och då wi före midjom: mar äfwen bitwånta Biskop Tegnår, få skola desse twenne Nordens yppersta Skalder genom fin når: waro skänka åt Maaifter-Promotionen I Lund 1829 en oförgätlig glans.